Stockholm - en stad i förändring
Stockholm förändras. Offentliga miljöer upprustas, torglivet blir folkligare, öppnare och mer internationellt. Samtidigt pågår den så kallade gentrifieringen, kapitalstarka tar över boendet i attraktiva stadsdelar, andra områden får alltmer ghettoprägel.
I boken Den globala staden skriver etnologen Ulf Stahre om den förändrade huvudstaden. Det som en gång kallades gamla ”Knivsöder” har blivit de välbärgades stadsdel där bostadsrätter fördubblade i pris på 4-5 år dominerar boendet, och där innekrogar, exklusiva butiker och trendiga reklam- och it-företag etablerats på löpande band.
Till och med kända näringslivsnamn har numera adresser på Söders berg, som Ax:son Johnson, Ramqvist, Barnekow.
Kring Hornstull anas resterna av det sista proletära söder, finner Stahre. Här ligger också det bohemiska kultur- och nöjesstråket Street.
– Ännu är mitt Zinkensdamm litet av Bajenland, annars består dagens Stockholm av för många spänniga typer, ängsliga och malliga på samma gång, tycker Ulf Lundell i en intervju. Redan gamle söderprofilen Stig Claeson skrev för övrigt om Stockholms ”påklistrade” storstadsansikte.
Medan innerstadens boende nu är bostadsrätter till 60 procent, cementeras låginkomstprofilen i ett område som Rinkeby, där invandrarandelen nu är nästan 90 procent. I centrala söder är 85 procent icke-invandrare.
Idag är de sista kåk- och ruckelkvarteren i Stockholm rivna, ett av de sista var Lugnet, där nu Hammarby sjöstad färdigbyggs. Men blir de nya och nyplanerade områdena som Hammarby sjöstad, Södra och Norra station, Liljeholmen och norrförorten Kista, Stockholms så kallade ”mobile Valley”, verkligen de blandade områden som man hoppas? frågar sig Stahre.
Den nyliberala stadsplaneringen riskerar att gå mot den internationella polariseringen mellan vad som kallats ”citadellet” och gettot”. Idag är också den gamla arbetarstadsdelen Kungsholmen de unga och välbeställdas med tidstypisk galleria där Coffee houses varvas med trend- och modebutiker.
Privatisering och mindre pengar till offentliga sociala utgifter har sedan 90-talet varit trenden i Stockholm. Allmännyttans bostäder har sålts ut, äldrevården är nu till nästan hälften privat. För att locka turism och investerare har samtidigt stadsmiljöer snyggats upp, uteserveringar blivit otaliga, festivaler och karnevaler allt fler.
Huvudstaden blir alltmer en polariserad stad, antalet hemlösa i city är nu cirka 4 000, två av tre missbrukare, nästan hälften psykstörda, det sista en följd av en förfelad mentalvårdsreform, enligt bland andra tidigare socialministern Lars Engqvist.
De riktigt exklusiva områdena blir alltfler. Lidingös Gåshaga brygga rymmer bland annat privatiserade bryggor med de boendes lyxbåtar, i Värmdös Fågelbro har de boende golf, stall, hamn, tennis och gourmetkrog, Pampas marina-området i Solna bjuder exklusiva sjöbostäder, ett så kallat ”livsstilsområde” som i folkmun döpts till Stockholms Falcon Crest.
Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se