Brister i modersmålsundervisning kan vara diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen DO ska nu granska om bristerna i modersmålsundervisningen för landets nationella minoriteter kan handla om olaglig diskriminering.
– En central del av det här arbetet handlar om att få in anmälningar så att vi kan pröva de här frågorna i domstol, säger Heidi Pikkarainen, DO:s projektledare.
Sveriges Radios kartläggning i förra veckan visade att många av landets kommuner har bristfälliga kunskaper om de nationella minoriteterna och att informationen om dessa gruppers särskilda rättigheter till bland annat modersmålsundervisning inte alltid fungerar. Nu vill DO pröva om det kan handla om lagbrott.
Rekommendationer
Europarådet har upprepade gånger rekommenderat den svenska regeringen att rätta till de strukturella problemen i undervisningen av de nationella minoritetsspråken samiska, finska, tornedalsfinska alltså meänkieli, romani chib och jiddish.
Även Skolverket har uppmanat både regering och kommuner att förbättra modersmålsundervisningen i minoritetsspråken och informationen om minoritetselevernas rättigheter.
Kunskapen bristfällig
SR Sameradions och SR Sisuradios kartläggning visar dock att kunskapen om de nationella minoriteterna och deras särskilda rättigheter är bristfällig i många av landets kommuner.
Kommunerna är också dåliga på att informera elever och föräldrar om till exempel de speciella reglerna för modersmålsundervisning som gäller dessa grupper.
Kan vara diskriminering
I DO:s nya projekt ska man nu undersöka om den här underlåtenheten kan utgöra diskriminering, berättar projektledare Heidi Pikkarainen.
– Det handlar om att titta på de särskilda rättigheterna som minoriteter har och framförallt att diskriminering kanske kan handla om underlåtelse av rätten till särbehandling, säger hon.
Kaisa Vuonokari
SR Sisuradio
