Växtsamlingar säkrar matförsörjningen
Elva av världens största växtsamlingar görs tillgängliga för forskare i Fn:s livsmedelsorgan FAO:s regi. Tanken är att jordens matförsörjning ska säkras. Idag är vi är beoende av bara några få grödor, och om någon av dem skulle slås ut av till exempel klimatförändringar, behöver nya sorter snabbt kunna tas fram.
Växtsamlingarna, eller genbankerna, kan liknas vid ett gigantiskt globalt skafferi ur vilket forskare, växtodlare och lantbrukare kan beställa det växtgenetiska material som behövs.
Om man på Sri Lanka har ett behov av en ny potatissort, tolerant mot en viss jordmån, vissa jordsjukdomar och torka, kan man få hjälp från genbanken för potatis i Peru. Idag finns ett skriande behov av nya växt- och fruktvarianter som hanterar klimatförändringar, nya jordsjukdomar och nya skadeinsekter.
Stor del av mångfalden förlorad
Under det senaste århundradet har 75% av den genetiska mångfalden hos dagens jordbruksgrödor gått förlorad, inte minst genom storskaliga satsningar på ett begränsat antal grödor.
Det utbyte som FAOs 115 medlemsländer nu enats om kringgår de normalt mycket kostsamma och tidskrävande juridiska förvecklingar, som förknippas med biologisk mångfald och utbyte av genetisk information.
Löser inte allt
Tyvärr löser FAOs nya mekanism inte upp alla dessa kutar. Det finns fortfarande väsentligt genetiskt material som växtförädlare inte kan komma åt, förklarar Carl Gustaf Thornström på Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Det ligger kanske i en nationell genbank i något land, som har sagt att innan vi har sett att FAO-fördraget fungerar så får ingen komma hit och röra vårt material, säger Thornström.
Staffan Forssell
vet@sr.se
