Miljarder i bidrag betalas ut felaktigt
20 miljarder kronor. Så mycket i bidrag betalas ut felaktigt varje år. Hälften beror på medvetet fusk. Det tror den statliga Delegationen mot felaktiga utbetalningar som har gjort den största kartläggningen hittills.
Men siffrorna är inte exakta och de stämmer i vissa fall inte överens med tidigare undersökningar
– De här siffrorna är exakta på det sättet att de är beräkningar på det material vi har tagit fram från ett stort antal experter. Men de är inte direkta siffror som man kan säga är exakta på kronan utan det ger snarare skattningar av den verklighet vi försöker beskriva, säger Björn Blomqvist är ordförande i delegationen.
Varför ska man tro på dem?
– Man ska tro på dem därför att det här är sammaställingar på det material vi har. Det är de bästa experterna myndigheterna har kunnat ställa till sitt förfogande och det bygger på de siffror som de här experterna kunnat ta fram ur myndigheternas statistik och på annat sätt, säger han.
500 miljarder kronor
Varje år betalas ut drygt 500 miljarder kronor från cirka 60 olika trygghetssystem. Det handlar om till exempel barnbidrag och sjukpenning.
Delegationen mot felaktiga utbetalningar, som tillsattes av den förra regeringen för två år sen, har nu gjort en ny beräkning av hur mycket som betalas ut felaktigt. Det ska handla om 55 miljoner kronor varje dag. Sju av tio felaktigt utbetalda kronor kommer från försäkringskassan. 15 procent härör från a-kassan och olika insatser på arbetsmarknaden samt åtta procent från socialtjänsten.
Halva beloppet
Enligt delegationen står fusket för halva beloppet, det vill säga tio miljarder kronor varje år. Uppskattningen bygger på andra undersökningar samt uppskattningar från 45 myndighetsexperter.
Björn Blomqvist betonar att det inte handlar om exakta siffror. Och medger att den siffran man får beror på hur man räknar. Till exempel är de felaktiga utbetalningarna idag fyra - fem procent, medan de var cirka tio procent 1995, enligt en studie som då gjordes av Riksrevisionsverket.
”Skattning”
– Det finns flera skäl till att det blir olika siffror riksrevisionsverkets rapport är tolv år gammal och den bygger mycket på att man har mätt i högrisksystem. Den rapporten vi lämnar nu bygger på en skattning av väldigt många system, nästan alla system vi har. Även de som det är lågisk i och därför blir det lite olika siffror, säger han.
Även felen ersättningarna för vård av barn är mindre i delegationens undersökning än i en tidigare stor undersökning. Skillnaden beror på att man i den första studien valde att tro att dom som ändrade sitt beteende efter en kontroll var fuskare. Det gör man inte nu. Undersökningen visar också att svenskarna ogillar bidragsfusk, tror att många andra fuskar men är inte lika negativt mot svartarbete.
Ivan Garcia
ivan.garcia@sr.se