Oroande ökning av antibiotika

I Västmanland har användandet av antibiotika i den öppna vården ökat med nära 9 procentenheter under årets första halvår, jämfört med samma period förra året.

Vad ökningen beror på är oklart. Men enligt samverkansorganet STRAMA, som arbetar för att minskad antibiotikaresistens, kan ökningen bero på en attitydförändring hos patienter, och tidspress hos läkarna.

- Man kanske som patient är lite mer krävande, man kanske vill ha antibiotika snabbare. Och hos läkare, att man kanske inte riktigt har tid att förklara skillnaden mellan bakterieorsakad infektion och virusorsakad infektion, tror Jesper Ericsson som läkare på infektionskliniken i Västerås och sekreterare i STRAMA-Västmanland.

Resistenta bakterier är fortfarande ovanligt i Sverige, men de senaste 5-10 åren har de ökat. Resistenta bakterier är tätt sammankopplat med en ökad användning av antibiotika.

Landstingens arbetsgrupp STRAMA informerar bland annat om vilken typ av antibiotika som ska användas för olika sjukdomar. Hos läkarna varierar kunskapen om antibiotika och resistenta bakterier varierar hos läkarna, menar Jesper Ericsson.

- Det här är ganska komplext och speciellt för en läkare som jobbar inom en annan specialitet än infektion eller till exempel barnmedicin. Så visst skulle det vara bra om vi hade möjlighet att nå ut med informationen både oftare och till fler läkare.

- Har en patient fått en infektion av resistenta bakterier, ökar risken att patienten får fel typ av antibiotika och att en behandling som fungerar dröjer. Något som i vissa fall kan vara en fara för patientens liv, säger Jesper Ericsson.

- Det här är ju ingen risk vid vanliga, mer banala luftvägsinfektioner eller en lunginflammation hos en i övrigt frisk människa. Men hos de svårast sjuka finns ju risken att man dör om man inte får rätt antibiotika i tid, enligt Ericsson.