Nytt vittne i kvinnojoursmålet från Tranås
Idag inleds förhandlingarna i Göta Hovrätt i det uppmärksammade målet mot flera personer inom Tranås kvinnojour som hjälpt till att gömma en mamma och hennes barn.
Med hjälp av nya vittnesuppgifter hoppas åklagaren kunna bevisa att kvinnorna måste förstått att mamman inte hade rätt till vårdanden.
Det jublades bland kvinnojourerna runt om i landet när tingsrätten valde att fria dom fyra åtalade strax före sommaren. Åtalet handlade om en kvinna, som under sex år, med hjälp av kvinnojouren, gömde sig under falskt namn med sina två barn, trots att pappan tilldömts vårdanden. Tingsrätten ansåg inte att det gick att bevisa att dom verkligen hade förstått att mamman inte hade rätt till vårdnaden och att hon var efterlyst.
Målet sågs som principiellt mycket viktigt för kvinnojourernas arbete, och frågan om vilken skyldighet dom hade att ta reda på dom hjälpsökandes bakgrund.
När fallet nu kommer upp i Göta Hovrätt gäller det för åklagaren att visa att det ändå måste ha varit klart för dom inblandade att det inte stod rätt till, och att dom i vilket fall som helst inte brydde sig.
Och inför den nya rättegången får nu åklagaren hjälp från något oväntat håll. Ett nytt vittne som själv var med i kvinnojouren har kallats, och med hjälp av hennes berättelse hoppas åklagaren kunna visa att det var allmänt känt att mamman inte hade rätt till barnen.
Kvinnorna är åtalade för medhjälp till grov egenmäktighet med barn, eftersom åklagaren Erik Handmark menar att deras handlade bidrog till att pappan inte fick se sina barn på sex år. Rättegången är samtidigt unik i sitt slag och Erik Handmark menar att det har varit viktigt att driva fallet vidare.
