Barn med diabetes får inte hjälp i skolan
Diabetes ökar snabbt bland barn och kryper ner i åldrarna. Hälften av alla skolbarn med diabetes får inte den hjälp de behöver med att sköta sin diabetes. Barnen måste till exempel räkna ut mängden insulin i förhållandet till vilken mat som serveras för dagen.
– Det tar sån tid allt man måste fixa med pumpen och sånt, så jag hinner inte riktigt med mina kompisar, säger Styrbjörn Roald. Han är tio år och går i fjärde klass i Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm. Han fick diabetes när han var sju år gammal.
Yngre drabbas allt oftare
Det blir allt vanligare att yngre barn får diabetes typ 1, alltså den typ som inte bara har med livsstil att göra. I Stockholm får 200 barn diabetes varje år. Ändå ligger Stockholms län något under rikssnittet.
Bader Belkaed fyller snart elva. Han går i femman i Hagaskolan i Haninge. Även han fick diabetes när han var sju år. Efter ett tag fick han en resurs några timmar per vecka i skolan, som ska hjälpa honom med hans vård.
Men hans resurs har varit borta mycket och det finns ingen ersättare. Då tycker Bader Belkaed att det är lite svårt.
– Det är ju att veta vilka doser jag ska ta, säger Bader Belkaed.
Och hur får du hjälp med att veta det?
– Pappa har sagt till mig nu, hur jag ska göra. Om det är kött eller så, ska jag tänka mig för, att inte ta för mycket.
Oroar du dig ibland för Bader när han är i skolan?
– Naturligtvis, till exempel när läraren är sjuk kommer en vikare som inte känner till och assistenten är inte där. Så det händer att jag att jag får flera samtal om dagen, säger Baders pappa Khalid Belkaed.
Hälften saknar resursperson
Styrbjörn Roald däremot har inte någon resursperson alls i skolan. Han tillhör de 50 procent som enligt Läkarföreningen i Stockholm saknar hjälp med sin vård när de är i skolan eller på fritids.
Styrbjörns mamma, Ulrika Roald berättar att Styrbjörn lätt kan hamna i koma och få kramper. Hon har full förståelse för att läraren inte kan lämna klassens andra 29 elever för att hjälpa Styrbjörn. Nu är hon tjänstledig sen några år tillbaks för att kunna vara med och hjälpa till i skolan. Styrbjörn fick diabetes en bit in i första klass.
– Vi fick ingen hjälp i skolan så han var hemma resten av terminen, det var vårterminen i ettan. Och han kunde inte läsa.
Hur kände du det som förälder?
– Ja, det kändes för jäkligt, på nåt sätt räckte det att han fått diabetes, Ulrika Roald.
