"Lärarlyft" får räkna med tomma platser
Det nya så kallade lärarlyftet verkar stå med tomma platser vid starten i januari. Lärarlyftet innebär att examinerade lärare ska få vidareutbilda sig och samtidigt behålla 80 procent av lönen. Lärarförbundets ordförande, Eva-Lis Preisz, är besviken över uteblivna anmälningar.
3 000 kursplatser har förberetts men bara cirka 1 400 lärare har anmält sig att börja studera.
– Vi vet kommuner som helt enkelt har avrått lärarna från att söka för man har inte möjligheter att släppa loss lärarna ur arbetsorganisationen, och vi har kommuner som säger att vi kan inte skjuta till den medfinansiering som är nödvändig. Så det finns nog flera nivåer, säger Eva-Lis Preisz.
Vad säger du om det?
– Jag tycker det är mycket beklagligt, säger Eva-Lis Preisz.
Bättre och skickligare lärare är det viktigaste för att förbättra resultaten i den svenska skolan. Det är experter och politiker överens om.
Veckorna före valet lovade både regeringen och oppositionen miljarder till att lärarna skulle utbildas extra.
Treårig satsning
I januari börjar lärarlyftet. En satsning på totalt 3,6 miljarder i drygt tre år där 30 000 lärare ska få vidareutbilda sig. För lågstadielärarna i första hand i hur man lär ut läsning, skrivning och räkning. För lärarna på högstadiet och gymnasiet handlar det om fördjupningar i deras ämnen.
Lärarna får 80 procent av lönen under tiden, 56 procent av staten och 24 procent av kommunerna.
Till starten i januari har Skolverket beställt 3 000 kursplatser vid 21 olika lärosäten runt om i landet. Men kurserna blir inte fullsatta, en del måste troligen ställas in. Anmälningstiden går ut i morgon, 18 november, i slutet av veckan före hade bara drygt 1 400 lärare anmält sig till att läsa 2 000 kurser. Minst
1 000 platser kommer att stå tomma.
Kritisk mot kommuner
Eva-Lis Preisz är kritisk mot att en del kommuner inte släpper lärarna till studier eftersom de behövs i skolan, och att en del kommuner inte vill betala sin del av lönen till lärarna.
– Jag tycker det är oerhört viktigt att vi nu har en satsning som ligger framme från statens sida som är väldigt efterlängtad.
– Men vi ser kommuner som inte svarar upp runt om kring det genom att inte vilja delta, genom att avråda lärare från att delta och genom att helt enkelt försvåra det hela genom att lärare inte kommer loss. Det tycker jag är oerhört allvarligt för kompetensutveckling behövs så innerligt väl i svenska skolor just nu, säger Eva-Lis Preisz.
Inte besviken
Stefan Skimutis på Skolverket säger att det varit bråttom efter riksdagsbeslutet i våras och att många kommuner inte hunnit planera för att lärare ska vara lediga och ha lön. Han är inte besviken över resultatet.
– Nej, jag är inte besviken. Jag är imponerad över att lärosäten kunde skicka oss så många kurser. Innan man förstår det här systemet och hur man ska bära sig åt tycker jag ändå att man får betrakta resultatet som ganska gott, säger Stefan Skimutis.
Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se