SKL får in för få dna-prov
Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL, i Linköping räknade med att få in minst 50 000 dna-prover för analys per år.
Men prognoserna slog fel och nu har SKL en överkapacitet bland personalen på biologsidan.
Nyligen gick SKL ut ihop med åklagarmyndigheten och rikspolischefen och uppmanade landets poliser att ”topsa mera”, alltså ta salivprov på fler förhörda personer.
Bakgrunden är inte bara att metoden anses vara effektiv för att klara upp brott, utan också att SKL nu har en överkapacitet på området, eftersom prognoserna slagit fel, det berättar EvaMarie Törnström, informationschef på SKL:
- Hittills har det bara kommit in 30 000 dna-prover per år, och det innebär att vi har outnyttjad kapacitiet som på något annan sätt kan komma rättsväsendet till godo.
Fortsätter det så här, så kan SKL tvingas omdefiniera anställdas arbetsuppgifter, säger EvaMarie Törnström, som inte tror inte att SKL har missbedömt läget, utan menar att de gick på statistik från Brottsförebyggande rådet, som visar att det finns mellan 500 000 och 100 000 misstänkta per år som man kan ta salivprover på.
Inte allmänt känt
Dna-tekniken började ta fart i kriminaltekniska sammanhang i slutet av 90-talet och användningen har accelererat de senaste åren. Att det ändå inte blivit som beräknat tror man på SKL beror på att den nya lag som gör det lättare att få ta salivprover inte blivit allmänt känd än.
Dessutom kan provet upplevas som integritetskränkande, helt i onödan, säger EvaMarie Törnström:
- Man kan nästan säga att det vanliga personnumret är mer kränkande. eftersom det talar om hur gammal du är och om det är lite äldre så talar det till och med om var du är förr. Den kriminaltekniska analysen talar bara om att det är du som är du, punkt slut, konstaterar hon.
Raina Medelius/Marie-Louise Kristensson
raina.medelius@sr.se
