SKL borde ha samarbetat
Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping borde ha samarbetat med Brottsförebyggande rådet om uttydningen av den statistik man beställt kring behovet av dna-tester.
SKL har idag en överkapacitet på dna-tekniker efter att ha bedömt behovet på grundval av siffror från Brå.
Som vi berättat tidigare har det i år bara kommit in drygt hälften av de salivprover för dna-test som SKL i Linköping räknat med.
Statistiken från Brå var grunden för beräkningarna på SKL. Siffrorna man beställde gällde antalet personer som misstänks för ett antal brottstyper där salivtest eller topsning skulle kunna vara en hjälp för polisen.
Jan Andersson på Brå tycker idag att Brå borde ha samarbetat med SKL om bedömningen, och möjligen själva kunde ha erbjudit sig att hjälpa till, vilket man gör i andra liknande fall:
- Vi lämnade bara ut statistik, så det var en ren administrativ åtgärd, kan man säga. Jag tycker att SKL kunde ha frågat oss, men de tyckte väl att det hade den kompentensen, menar Andersson.
Det senaste året har SKL anställt ett tiotal personer på biologenheten. Det glapp som nu har uppstått gör att laboratoriet får hitta andra arbetsuppgifter åt personal som skulle ha tagit hand om salivtesterna.
Men Jan Andersson tror egentligen inte att SKL räknat fel:
- Det kan vara så att man gjorde en missbedömning av hur snabbt och i vilken omfattning polisen skulle anamma den här nya metoden och använda den. Jag tror den kommer att användas mycket mer i framtiden, polisen kanske var lite tröga i starten, kommenterar Jan Andersson.
Raina Medelius/Marie-Louise Kristensson
raina.medelius@sr.se
