Arbete med ny grundlag i Bolivia försenat
I december är det meningen att bolivianerna ska få ta del av ett förslag till ny grundlag. Men risken är stor att de får vänta betydligt längre och att grundlagen, när den väl är klar, i stället för att ena Bolivia, bara befäster landets djupa splittring.
När Evo Morales valdes till president för två år sedan var ett av hans centrala vallöften att tillsätta en konstituerande församling med uppgift att skriva en ny grundlag och så blev det också.
Att den konstituerande församlingen dessutom kom att ledas av en kvinna från aymarafolket hade en enorm symbolisk betydelse, som en föraning om det nya Bolivia som nu skulle grundas.
Ännu ingen ny grundlag
Men i dag, efter mer än ett år, när arbetet redan borde vara klart, så har ännu inte en enda paragraf av den nya grundlagen antagits.
I själva verket har församlingen varit helt paralyserad de senaste tre månaderna och när den i morgon, lördag, äntligen ska sammanträda på nytt, så kommer det att ske på en militärförläggning för att skydda delegaterna från arga demonstranter.
Demonstranterna är både regeringsanhängare och oppositionella och orsaken till deras ilska har att göra med var Bolivias huvudstad bör vara belägen. Regeringens anhängare menar att det är La Paz som är den självklara huvudstaden.
Oppositionen, däremot, menar att det är Sucre, landets historiska huvudstad där den konstituerande församlingen sammanträder som på nytt borde hysa regering och parlament.
Ny pension splittrar
Men motsättningarna handlar inte bara om huvudstaden. En annan konflikt som just nu skär genom landet har att göra med regeringens beslut att införa en ny pension för alla bolivianer över 60 år. Det rör sig om knappt 3 000 kronor per år som ska finansieras med skatteinkomsterna från försäljningen av naturgas.
Alla stödjer i princip förslaget, men regeringen vill att provinserna ska vara med och betala en del, vilket oppositionen sagt nej till i senaten där den är i majoritet. Sex av landets nio provinser har av samma skäl bestämt sig för att inleda civilt motstånd mot centralregeringen.
Regeringens anhängare, å sin sida, har omringat parlamentsbyggnaden i La Paz och ilsket hotat med ”guerra civil”, inbördeskrig, om inte oppositionens senatorer accepterar regeringens förslag.
Djupa motsättningar
Hårda tongångar och hårda tag på gatorna, hårdare än vad som motiveras av en diskussion om huvudstadens placering och en pensions finansiering. Och motsättningarna går också djupare än så.
De handlar om vilket slags land Bolivia bör vara, det vill säga vilken slags grundlag den konstituerande församlingen bör skriva. Frågan är vad som händer om den konstituerande församlingen inte lyckas presentera ett gemensamt förslag till ny grundlag i december som beräknat.
Att demonstranter redan i dag ropar om inbördeskrig är knappast något gott tecken.
Lars Palmgren, Santiago
lars.palmgren@sr.se