Magga kritiserar Norges behandling av lappkodicillen

Tidigare ordföranden i FN s urfolksforum Ole Henrik Magga är kritisk mot att norska staten inrättat en ny lag i förhållande till den gamla lappkodisillen. Den nya lagen hindrar samebyar från Sverige att använda sina gamla betesmarker på norsk sida.

Ole Henrik Magga var en av föredragshållarna när ett symposium om lappkodicillen ordnades på Uppsala Universtitet under onsdag och torsdag. Magga framförde kritik mot hur Norge agerat i förhållande till lappkodicillen från 1751.

- När man är inne i förhandlingar och särskilt som det finns ett gammalt avtal som ligger till grund, så kan inte den ena parten genom en lag bestämma hur man ska använda avtalet.

För tio år sen började Sverige och Norge förhandla om det gränsöverskridande renbetet med målet att enas om en ny renbeteskonvention. Förhandlingarna bröt samman för ett par år sedan och länderna var eniga om att lappkodicillen då trädde i kraft.

Skapade ny lag

Lappkodicillen finns med i Sveriges och Norges gränsavtal från mitten på 1700-talet och beskriver de samiska rättigheterna. Men för två år sen inrättade Norge en lag som gör att renskötare från sverige inte får nyttja sina gamla marker i Norge med hänvisning till lappkodicillen.

Med stöd av den här lagen har norska myndigheter sen i somras tvingat bort Saarivuomas renar och rivit deras rengärden på norsk sida.

”Obegripligt”

Därför är saarivuomas ordförande Per Anders Nutti tacksam för Maggas inställning.

- Det gläder oss att få höra det, efter den oförätt som Norge har gjort.

Ole Henrik Magga säger också att det obegripligt att två upplysta stater som Sverige och Norge kan skapa den här situationen.

- För 250 år sedan nådde man en överenskommelse som var modern och som tog sikte på att lösa den här typen av frågor, men nu klarar man inte det, det är någonting som är väldigt illa här, det är uppseendeväckande att Norge och Sverige inte kan komma överens och lösa en sådan sak, säger Magga.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio