Jerringpriset: Radiosporten träffar Zlatan

Du har varit i Italien länge nu, först i Juventus och nu i Inter. Hur mycket italienare börjar du bli?

– Näe, jag känner mig helsvensk. Men jag har fått lära mig italienska, vilket jag är glad över. För ju fler språk jag kan ju gladare blir jag.

Och sen har jag fått lära mig lite italiensk mat, kulturen och lite småsaker, men jag känner mig ändå helsvensk.

Vad är det bästa med den italienska kulturen som du har snappat åt dig?

– Det är matbiten, på det sättet de ser på mat. Och sen då fotbollen. Fotboll för dem är allt nästan, det är så pass viktigt att inget annat kommer före fotbollen, inte ens familjen. Nä, nu överdriver jag.

– Men fotbollen kommer i först hand för dem och på det sättet de kollar på fotboll. De är fanatiker och det är det jag gillar. Fotboll är min hobby och det jag försörjer mig på.

Vi pratade om mat, vad lagar du helst själv hemma?

– Den biten är jag dålig på, men jag gillar att äta mat. Det är tjejen som lagar bästa maten i hemmet. Det är bara njuta.

Du var inne på att du har mognat och känner dig mer harmonisk, hur mycket har din son bidragit till det?

– Jag tror när han kom in i bilden så blev det mer tänka mindre på fotboll och tänka mer på min son. Och familjen över huvud taget.

– Man har släppt fotbollen lite, jag tror att det är därför jag har fått ut mycket mer av min kvalité i fotbollen. I och med att jag inte tänker lika mycket på fotboll och känner mig inte lika stressad att prestera.

Det är inte så ofta man hör om fotbollsspelare som är pappalediga. Hur mycket tid har du egentligen över för familjelivet?

– I Italien funkar det så att dagen före match så tar vi in på hotell. Så man är mycket på hotell, jag menar två matcher i veckan innebär att jag är på hotell fyra dagar i veckan.

– Så all den tid jag får hemma med min son utnyttjar jag och försöker göra något bra av situationen. I och med att man inte får så mycket tid.

Han har precis fyllt ett, har han visat upp någon bollbegåvning än?

– Han gillar bollar. Det är det enda han inte delar med sig av när han kommer till lekplatsen och leker med andra barn.

Var du likadan?

– Även i dag är jag väl så (skratt). Jag tror han har fått det av mig faktiskt, i och med att mamman inte har någon boll-känsla.

När du fick guldbollen på fotbollsgalan nyligen så tackade du bland annat ”kidsen”. Vad menar du med det?

– Man spelar ju för alla ungdomar där ute. Det är de som kollar på en, det är de som är ens största fans. De har varit med från början och de är fortfarande med mig.

– De är de trovärdigaste fansen man kan ha och det är de man försöker ge tillbaka till. Varje gång jag kommer ut på plan vill jag ge något tillbaka och bjuda på det lilla extra.

– Ungdomarna är framtiden det är de som ska ta över efter mig och jag hoppas att de gör det ännu bättre än vad jag gör i dag.

Hur mycket kontakt har du med dina fans?

– Så mycket det går faktiskt. Jag menar jag gjorde en sak i Malmö nu, i Rosengård där jag kommer i från. Jag gav en fotbollsplan till dem där de kan spela.

– Och där var det kanske 4000-5000 ungdomar, sen då 30 ungdomar som jag fick spela med på den planen och inviga den.

Skulle du kunna göra en Glenn Strömberg, det vill säga bli kvar i Italien efter karriären?

– Man vet aldrig. Jag trivs i Italien, jag trivs mycket bra men det har inte med mig att göra utan det är familjen som ska trivas. Om jag trivs men inte tjejen så är det ju ingen idé att stanna där ju.

– Vi får kolla var vi hamnar till slut, jag har nyss köpt ett hus i Malmö och det är mycket möjligt att det blir Malmö. Eller det kanske inte blir Europa, det kanske blir Amerika. Så vi får se helt enkelt.

Vad var din senaste semesterresa, vart reste du då?

– Vi var på Mauritsius. Vi brukar åka till, eller jag brukar samla hela familjen så åker vi iväg, bara kopplar av och försöker ha en skön semester.

– Vi får se var vi hamnar den här julen. Det brukar komma veckan innan där, det är faktiskt inte jag som bestämmer. Ibland får jag lov att välja, men det är de som har önskemål sen får jag se till att önskemålen slår in.

När FIFA skulle ta ut topp 30-spelare i Europa så tog de inte med dig. Vad tänker du kring det?

– Nä, jag har inte tänkt så mycket på det, det är klart man hade velat vara med på listan, men det är de som väljer listan och de har 30 andra namn som de tycker är bättre.

– Det är bara respektera och försöka jobba hårdare och försöka komma med på listan nästa år. Sen om de har rätt eller fel vet inte jag, utan jag känner i alla fall att jag tillhör den listan, men det är upp till dem. Jag blir inte besviken.

En historisk fråga, vet du vem Sven Jerring var?

– Det måste ha varit någon på Radiosporten. Det har jag fått höra innan (skratt).

Martin Marhlo
martin.marhlo@sr.se