Naturkatastrofer drabbar fattiga hårdast

Bangladesh är ett av länderna i världen som ligger i botten av UNDP:s lista. En tredjedel av landets befolkning lever på en inkomst motsvarande en krona och åttio öre om dagen. Men med hjälp av de så kallade mikrolånen har många lyckats få det lite bättre de senaste åren.

Så var det för Sahlea Begon i Patuakhali.

Sahlea Bagon står vid vägkanten och pekar förtvivlat på några bräder som före cyklonen Sidr var golvet i hennes lilla affär. Den gick bra och hon kunde försörja sina tre barn. Men cyklonen blåste iväg både affären och familjens hem. Nu har de inte mer än de kläder de har på sig - och mikrolånet som hon lovat att betala på varje månad.

Oro för amorteringarna
Mikrolånen till de fattiga, som bland annat fredspristagaren Grameen Bank lånar ut, har förbättrat levnadssituationen för många i de allra fattigaste områdena i Bangladesh.

Men nu är det många som oroar sig för hur de ska kunna betala tillbaka på lånen när affären, kon eller symaskinen de lånat till försvunnit i vind- och vattenmassorna.

Sahlea Bagons situation är rätt typisk för ett land som hela tiden drabbas av naturkatastrofer, nu med större styrka och oftare, enligt FN:s klimatpanel.

”Tillbaka dit de startade”
De fattigaste jobbar hårt och får det lite bättre tills naturen åter slår till och de ramlar tillbaka till där de startade, säger Qazi Ahmad som sitter med i FN:s klimatpanel.

Men människorna i detta land har en otrolig förmåga att resa sig från naturkatastrofer.

I den här byn hade man faktiskt gjort vad man kunde för att försöka förhindra att vattnet skulle komma in från den mycket breda floden som rinner här. Man hade grävt upp fördämningar och byn ligger ovanligt högt för att vara i Bangladesh. Det hjälpte dock inte när den stora flodvågen kom in här därför att då tog den med sig själva leran som slog ner husen.

Ingen återvändo
Det är en skrämmande syn, det är palmträd där man kan se lerstänk 10-15 meter upp och då förstår man att de här plåthusen som människor bor i inte kunde stoppa det minsta. Det är svårt att förstå att det här åter ska kunna bli en by, men för vissa finns det ingen återvändo.

Jag ser en man som har två oxar och han försöker plöja sin lilla åkerbit och så snabbt som möjligt få ner något som kan växa och ge mat. Det finns ingen annan återvändo än att vara tacksam för de kor man har. Det är ingen stor plätt men det är kanske så att några magar kan mättas.

Margita Boström, Bangladesh
margita.bostrom@sr.se