Bakslag för Byggnads i EU

Fackförbundet Byggnads blockad av ett bygge i Vaxholm för att tvinga det lettiska byggföretaget Laval att skriva på svenskt kollektivavtal var ett hinder för den fria rörligheten av tjänster inom EU. Det slår EG-domstolen fast i en dom på tisdagen.

Enligt domstolen har facket rätt att ta till stridsåtgärder i den omfattning som gällde i Vaxholm för att skydda arbetstagare, men inte för att tvinga ett företag att skriva på ett avtal, åtgärderna var därför enligt domstolen inte proportionerliga.

Domstolen menar att ett utländskt företag har svårt att skaffa sig all nödvändig information om vilka skyldigheter ett kollektivavtal för med sig och att företaget därför får svårt att överblicka vad det innebär att utföra arbete i Sverige.

Därför kan kollektivavtalet få till följd att företag avstår från att etablera sig i Sverige.

Blockad i november 2004
Det var i november 2004 som dotterbolaget till det lettiska företaget Laval utsattes för en facklig blockad sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats.

Företaget tvingades så småningom ge upp det pågående skolbygget i Vaxholm och blockaden ledde till att bolaget försattes i konkurs.

Arbetsdomstolen tog i mars 2005 ställning i konflikten genom ett provisoriskt beslut. Då bedömde AD att den fackliga blockaden inte stred mot reglerna.

Ingen slutlig ställning
Men AD tog inte slutlig ställning, utan valde att vända sig till EU:s domstol och bad om hjälp med bedömningen.
Den lettiska regeringen har protesterat mot den svenska hållningen.

Lettland ser den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundlagar som garanterar fri rörlighet över gränserna, enligt TT.