Kulturkrönikan 10 februari
Veckans kulturkrönika frågar: är klädmode kultur eller en den mest kommersiella och förljugna av branscher? Svaret måste bli ett både -och. Samtidigt som svensk kläddesign och klädexport, inte minst jeans, gör globalsuccé ungefär som tidigare musikindustrin, har Stockholms universitet inrättat landets första professur i modevetenskap.
Modeprofessorn Peter McNeil berättar i tidskriften Tvärsnitt att han med sin bakgrund i konstvetenskap och estetik vill bygga upp brett tvärvetenskapligt ämne: med inslag av konsumtionshistoria, etnologi, företagsekonomi, genusvetenskap, kulturhistoria, sociologi och medievetenskap. McNeil vill också göra studiet av mode mindre västerländskt fixerat. Det nya universitetsämnet modevetenskap har redan lockat hundratals studenter till introduktionskursen.
Den nya antologin Sexton svenska texter om mode bjuder ett brett åsiktspanorama över mode som kultur och kommers. Modeskribenten och designern Göran Sundberg skriver intressant om hur jeans - ”jämlikhetsbyxan” som slog igenom på 50-talet, typiskt nog blivit stor svensk exportvara från jämlikhetens land. Men dagens svensk är också individualist. Medan vi intensivt sneglar på hur andra går klädda och som lydig boskap följer nya trender försöker vi särskilja oss med små medel: det är den lilla detaljen som skiljer det exklusiva plagget, de dyraste jeansen, från massvaran. Sundberg kallar fenomenet mikromodet.
Modeskribenten Susanna Strömquist finner hur lyxkläder och dyra märkesvaror blivit alltmer demokratiskt tillgängliga. Det får det modemedvetna överskiktet att utmärka sig på nytt sätt: med en lågmäld, nedtonad look, med dyrbart hantverk i begränsade upplagor. De mest stilmedvetna skyltar inte med de märkesvaror som idag finns tillgängliga i varje modernt köpcentrum, snart över hela världen. Strömquist kallar fenomenet för überlyx. Det kan naturligtvis också bli både paradoxalt och komiskt när modeannonsörer gör allt för att få massmarknaden att ta till sig ett plagg genom att signalera exklusivitet.
I antologin om modebranschen och modejournalistiken efterlyser många mer kritiskt medveten medierapportering om mode. Det är nu länge sen svensk moderapportering lät sig inspireras av TV:s Lilla journalen där legendariska Ingrid Schrewelius meddelade vilka diktat som utgått från Paris om hur vi ska se ut den närmaste tiden. Idag kan en parisisk trendbyrå som Peclers istället spå att mer ideell, miljövänlig och lokalt naturnära våg är på gång inom den annars brutalt kommersiella modebranschen, stenhård kritiserad av bland andra Naomi Klein i den mycket omtalade boken No Logo. Eko-modet sägs nu växa mycket starkt.
Till dagens mode hör annars också den omtalade ungdomsfixeringen, ibland beskriven som ren åldersfascism, och enligt många särskilt stark i Sverige. Att vara tant är i Sverige tabu, säger i Svenska Dagbladet stylisten Astrid Ljungberg-Järnblad : Ingen får bli gammal. Så är modeutbudet för äldre i Sverige mycket magert.
Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se