Kulturkrönikan 6 april

Är människan kulturvarelsen som underskattar djuren och överskattar sig själv? Exempelvis ett får är smartare än vi anat, visar ny forskning.

Ett får kan känna igen uppåt 50 andra får och ett dussintal människor och minns dem i minst ett par år. Ett får uppskattar glädje och känner obehag av ilska i omgivningen.

Border collien Betsy från Wien kan 340 ord och lär sig ständigt nya. Han kan se foton av föremål som papper och nycklar och sen hämta rätt föremål, skriver tidskriften National Geographic.

Buskskrikan gör krokar av växtdelar för att pilla larver ur palmkronor. Iakttas den av en annan fågel när den gömmer en nöt väntar den ut dess avfärd och gömmer om nöten. Den känner också nötens bäst-före-datum innan den blir oätlig.

Apan Kanzi från Iowa kan via hundratals tavelsymboler bilda hela meningar för kommunikation. Hawaiidelfiner kan skilja på uppdrag som ”hämta ringen och sen bollen” och ”hämta bollen och sen ringen”.

Stanfordforskare visar hur ciklidfiskar iakttar varann för att bestämma social rang. Denna sociala interaktion förändrar fiskens hjärnceller, berättar forskaren Russel Fernald.

Den åttaarmade jättebläckfisken JB kan känna igen enstaka personer och använda redskap med armarna. Till och med daggmasken har vi underskattat: den känner igen de blad som duger för att täppa igen de egna jordtunnlarna.

Indienelefanten Shanti har långtidsminne, minns sociala band och känner igen sig i spegeln, ett slags självmedvetande. USA-orangutangen Azi kan ibland avläsa andras avsikter, kan rulla ihop blad som huvudkuddar och tillverka bladdockor som den vaggar. En schimpans kan pilla honung ur bikupor med rätt längd på pinnen och stapla upp lådor för att nå bananer.

Papegojforskaren Irene Pepperbergs goja Alex kan mängder av namn på frukt och grönsaker. Men tycker att äpplen smakar som bananer och liknar körsbär. Och kallar dem därför ”banbär”. Alex kan plötsligt säga till andra pratargojor: ”Tala tydligt!”

Alex har vetat att utanför laboratoriet finns stora träd. Och kunde plötsligt säga med låg röst: ”Vill till träd!”

I Forskning och framsteg hävdar kognitionsvetaren Mikael Jensen att det som skiljer människa och djur är inlevelsefantasi, kreativt teoretiskt tänkande, förmåga att tänka i orsak och verkan, att handla med avsikter, instruera andra och att ha förmågan att leka. Kulturskapande föds ur lek.

Forskare står mot forskare i debatten djur-människa. Människan är det enda djur som gråter, skriver dominikanprästen Anders Piltz i boken Det gråtande djuret. Inför en forskarartikel om apans likhet med människan kommenterar hans jesuitkollega Rainer Carls:

”En vansinnig artikel. Men ändå förvånansvärt intelligent. För att vara skriven av en - apa.”

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se