Bensinpris kan påverka vägprojekt

De samhällsekonomiska kalkylerna för 700 planerade väg- och järnvägsbyggen görs just nu om. Det kan göra att projekt som tidigare ansetts lönsamma nu blir olönsamma. Professor Jonas Eliasson, Vägverkets och Banverkets expert på samhällsekonomiska kalkyler, menar att det särskilt kan drabba vägprojekt.

– I och med att vi ser ett högre bränslepris redan nu och vi förväntar oss också högre bränslepriser vart efter så kommer säkert fler och fler järnvägs- och kollektivtrafikprojekt att anses mer lönsamma och mer angelägna. På motsvarande sätt kommer vägprojekten att bli mindre samhällsekonomiskt lönsamma, säger Jonas Eliasson.

Vart femte år gör Vägverket och Banverket om beräkningarna som visar hur lönsamma deras planerade väg- och järnvägsbyggen är.

De nya kalkylerna påverkas bland annat av bensinpriset. Man räknar nu med ett högre bensinpris, då råoljan antas bli dyrare, och politikerna väntas höja koldioxidskatterna för att nå de svenska utsläppsmålen. Så nu räknar man med att bensinen ska kosta 16 kronor och 20 öre per litern vid pumpen.

Ett av projekten som planeras är Förbifart Stockholm. Det har ansetts samhällsekonomiskt lönsamt, men tidigare har man räknat med ett bensinpris på 12 kronor, i dagens penningvärde, under hela projektets 60-åriga livslängd.

Men blir bensinen dyrare minskar biltrafiken, och då minskar också nyttan av projekt som Förbifart Stockholm. Ännu kan Jonas Eliasson inte säga om de nya beräkningarna kommer att visa att Förbifart Stockholm är samhällsekonomiskt lönsamt.

– Det vet vi fortfarande inte. Tittar man enbart på den formella lönsamheten på förbifarten, är den inte jättehög. Den beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam, men den klarar ribban nätt och jämnt, säger Jonas Eliasson.

– Det som ändå gör att förbifarten av många anses vara väldigt angelägen är saker som har med den långsiktiga samhällsutvecklingen i Stockholmsregionen att göra. Det har att göra med möjligheten att bygga på nya ställen, möjligheten att få en bättre fungerande arbetsmarknad och liknande. Det finns endast delvis med i den formella kalkylen, säger Jonas Eliasson, professor i transportsystemanalys vid KTH.

Kristoffer Morén
kristoffer.moren@sr.se