Regeringen vill stöpa om försvaret

Det svenska försvaret står inför stora förändringar. På fredagen har regeringen lämnat över sitt underlag till Försvarsmakten. Tanken är att försvaret ska bli snabbare och mer användbart genom fler anställda soldater och större samarbetet mellan olika sorters förband.

– Vi har sett en situation i vår omvärld där hela krig kan utspela sig på fem dagar. Då ska vi ha ett försvar som fortsatt har god uthållighet, men vi behöver lägga till ett perspektiv, det vill säga ett omedelbarhetsperspektiv, ett här och nu-perspektiv för att också bättre kunna värna Sverige i framtiden. Men det handlar också om att kunna göra insatser såväl nationellt som internationell, säger försvarsminister Sten Tolgfors.

Fler förband ska omedelbart kunna sättas in för att skydda Sverige eller i internationella fredsuppdrag, är beskedet i de planeringsanvisningar som regeringen i dag lämnar till Försvarsmakten och som beskriver inriktningen av Sveriges försvar från 2010 till 2014.

Viktiga delar är att värnplikten skrotas och ersätts av frivillig militärutbildning och att ett system med soldater som är anställda under några år införs.

En grupp ska hela tiden arbeta hos Försvarsmakten och mycket snabbt kunna åka på uppdrag i Sverige eller utomlands.

En andra grupp, kontraktsanställda, ska växla mellan civilt arbete och ett antal internationella uppdrag.

Resten som utbildas kan gå med Hemvärnet, eller de nationella skyddsstyrkorna som det ska kallas.

Att anställa soldater, om än under en begränsad tid, är en mycket stor förändring jämfört med dagens värnpliktsbaserade försvar.

Alla sju riksdagspartierna var överens om inriktningen i försvarsberedningen. Men nu börjar socialdemokraterna tveka, eftersom det kan bli dyrt att anställa soldater under utbildning. Försvarsutskottets ordförande Anders Karlsson befarar att det blir ett dyrt och litet försvar.

– Går man in på ett yrkesförsvar som det här pekar på, så är det ju kollektivavtal som måste gälla och då blir det löner från första dagen till oerhört stora kostnader, i stället för att vi har en plikt där vi utbildar många och samtidigt får vi då behålla den folkliga förankringen, säger Anders Karlsson.

En andra avgörande förändring är att försvaret framöver ska bestå av flera bataljonsstridsgrupper där skyttesoldater, stridsvagnar, luftvärn och ingenjörstrupper arbetar nära varandra och bildar en sorts miniarmé som snabbt kan sättas in.

Upplägget innebär att försvarets grundorganisation med regementen mycket väl kan ändras efter 2010, med nedläggningar som följd. Detta trots de borgerliga partiledarnas besked i september om att det inte ska bli några förbandsnedläggningar.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se