HD-dom i USA gynnar minoriteter

Är det rätt att gynna minoriteter som färgade och spansktalande eftersom de är underläge i samhället, eller leder det bara till att vita diskrimineras i stället? Den frågan hur USA debatterat i decennier. Nu har Högsta domstolen i ett pilotfall avgjort om universitetet i Michigan har rätt att ta hänsyn till studenternas etniska bakgrund när de tar in elever. Det är första gången på 25 år som frågan tas upp, och domen kallas redan historisk. Försiktig metod godkänns Signalen från domarna i Högsta domstolen är inte helt glasklar. Domen säger att ja, universitetet får gynna minoriteter med den försiktiga metod skolan i dag använder vid intagningen till sin juristlinje. Skolan tittar då på varje enskild elevs meriter, och om han eller hon är till exempel färgad, spansktalande eller indian är det en faktor av flera som kan bidra till att eleven kommer in. Den metoden är så begränsad att de flesta domarna anser att den stämmer med grundlagen. Men en majoritet av domarna underkänner en annan metod som skolan använder när den tar in elever till en lägre utbildning. Metod med extrapoäng godtas inte I den intagningen får elever från en minoritet upp till 20 extra antagningspoäng. Det tycker en majoritet av domarna är att gå för långt. James och Martha pluggar själva juridik. Dom är kompisar och vita, men tycker helt olika om den här domen. James tycker att färgade har missgynnats så länge att detta kan vara ett sätt att motverka det. Men Martha tycker att färgade inte är särskilt diskriminerade längre och säger att det är orättvist att låta minoriteter gå före duktiga elever in på universitetet för att deras förfäder behandlats illa. Domen påverkar alla universitet i USA. Men den kan också påverka många andra som försöker gynna minoriteter, till exempel vissa företag. Även militären har hoppats att domstolen skulle komma fram till det här beslutet.

Fredrik Furtenbach, Washington