(Hur ser det ut om två år? forts.)

Det blev således en ”blunda-kör-och hoppas på det bästa” träning. På lördag är det Järfälla hemma, och då hoppas jag att lite krafter är tillbaka. I huvudet är jag grymt sugen på en bra match före jul!

Snacket om VM-missen vill inte riktigt lägga sig. Nåt jag tycker är grymt kul är när folk man verkligen inte tror vet vad innebandy är börjar prata. Då menar jag folk man VERKLIGEN inte tror har koll. Man kan liksom nästan se på personen att han/hon inte kan stava till idrott i allmänhet, och innebandy i synnerhet.

Det hände igår. Jag skulle in på stamstället och köpa snus och snackade lite med killen i kassan när en annan man lade sig i samtalet med mycket vettiga åsikter och verkligen intressanta funderingar. Jag blev helt förstummad av hans insyn och blev kvar längre än väntat.

Jag har lärt mig att aldrig döma en människas intressen efter hans uteende…!

Fredag imorgon, skönt. Det blir gammalt hederligt ”fredagsmys” hos svärföräldrarna med god mat och tv. Underbart, det var längesen.

Fick en fråga på bloggen om mitt fortsatta skrivande här på Sveriges Radio.

Mitt svar: Den som lever får se!