Entita (Poecile palustris)
De två titorna – entita och talltita – besöker gärna fågelmatningar och bjuder då betraktaren på en intressant utmaning. De är nämligen ganska svåra att skilja åt. Men platsen och grundfärgen brukar kunna leda en rätt.
Titorna är mesfåglar i mellanformatet, något större än blåmesar men mindre än talgoxar. Båda arterna har svart hjässa, gråaktig översida och vit undersida. Men den grå färgen är ganska olika på de båda: entitans grå färg drar tydligt åt brunt medan talltitan är rent och neutralt grå.
Entitan saknar också talltitans tydliga koppling till barrskog. Entitan (som förr gick under namnet kärrmes) gillar lövskog, gärna lite fuktig sådan med murkna träd där den kan hitta bohål. Bor man i en tätort långt ifrån närmaste barrskog, ja då kan man vara nästan säker på att titan som besöker ens fågelmatning är en entita.
Bor man däremot i Norrland kan man vara nästan helt säker på att det är en talltita. Entitan ses mycket sällan norr om Dalarna, medan talltitan finns i hela landet. (Ingen av titorna finns på Gotland.)
Vuxna entitor äter frön men ungarna matas också med larver. Alfrö är en särskild favorit och vid fågelborden hämtar titorna solros- och hampfrön som de hamstrar och gömmer på olika ställen, ofta på lavklädda trädstammar. Entitorna håller ihop i par och stannar oftast kvar på samma plats under vintern.
(Poecile palustris)
