Fiskgjuse (Pandion haliaetus)

0:42 min

Fiskgjusen har ett mycket speciellt sätt att fiska. Den flyger på 20-30 meters höjd över en sjö och spanar ner i vattnet. När den ser något intressant stannar den upp i luften med vevande vingar. Man säger att den ryttlar. Sen dyker den rakt ner mot sitt byte och slår i vattenytan med ett plask.

Jaktsättet har på sina håll i Europa gett fiskgjusen det träffande namnet ”plumsare”. Upp stiger den ofta med en stor fisk hängande i klorna med fiskhuvudet framåtriktat.

Färden går vanligtvis till boet som byggs på från år till år och kan bli flera meter högt uppe i toppen på en tall. Det kan ligga flera kilometer från fiskeplatserna.

Fiskgjusen är en flyttfågel som kommer tillbaka från övervintringsområdena i Afrika i slutet av april eller början av maj. Då kan man se paret leka i luften varvid hanen ofta uppvaktar honan med nyfångad fisk. Både honan och hanen ruvar de vanligtvis tre äggen och ungarna stannar ett par månader i boet.

Under 1960- och 1970-talen var fiskgjusen mycket hårt drabbad av förgiftning på grund av kemikalier som vi släppte ut i naturen, framförallt DDT. Detta och flera andra miljögifter togs sedan bort och fiskgjusarna återhämtade sig till en början bra. Men sedan har stammen sjunkit något igen, och ingen vet säkert varför. Kanske beror det på konkurrens från havsörnen, som ju blivit mycket vanligare på sistone än den var förr. Fiskgjusarnas ägg och ungar kan också drabbas när människor i båtar och kanoter kommer alltför nära och stör fåglarna vid deras boplatser.

Trots allt detta finns ändå en väldigt stor del av alla Europas fiskgjusepar i Sverige, så vi har ett speciellt ansvar för artens framtid.

(Pandion haliaetus)