Överskott kan stabilisera EMU

Enligt professorn i internationell ekonomi Lars Calmfors visar erfarenheter från andra länder att det finns starka ekonomiska skäl för att ha en buffert i statsfinanserna om man ska gå med i EMU. – Det finns ett rejält problem, och det är att skapa förutsättningar för att driva en bra, stabiliserande finanspolitik om vi går med i EMU, säger Lars Calmfors. – Jag uppfattar att det är det problemet man har tagit upp nu senast från LO:s sida. Tidigare har man ju tagit upp det från Riksbankens sida och framför allt från utredningen om hur finanspolitiken skulle bedrivas vid ett EMU-medlemskap. Bra med debatt Enligt Lars Calmfors är det bra att det nu förs en debatt i Sverige om hur vi ska anpassa ekonomin. Det ger oss en bättre start med euron än de länder, exempelvis Tyskland, som var med från starten och som inte tänkte på stabiliseringspolitiken, menar han. Även om effekten blir den samma med ett höjt överskott i statsfinanserna hade hade Lars Calmfors helst sett att det blivit svenska buffertfonder. – I mångt och mycket spelar det inte så stor roll vilken modell man väljer. I båda fallen förbättrar man statens förmögenhetsställning och gör det möjligt att låta budgeten försvagas i en lågkonjunktur. Men jag tycker att det skulle varit en fördel om man hade fonderat pengar. Då hade man väldigt klart kunna säga att de här pengarna bara får användas för att motverka hög arbetslöshet, säger Lars Calmfors. Betala av Han tycker ändå att politikerna i ja-partierna enats kring en ganska bra metod. Det vill säga att ta in mer pengar pengar till statskassan som kan användas till att betala av på statsskulden. När det gäller behovet av att skapa buffertfonder får Lars Calmfors stöd av ett antal oberoende ekonomer som arbetar på uppdrag av EU-kommissionen. Senare på torsdagen väntas de ekonomiska experterna föreslå att EMU-länderna skapar buffertfonder som byggs upp av överskott i goda tider. Enligt vad Nyhetsbyrån Direkt erfar är tanken att buffertfonderna ska göra det möjligt att mjuka upp stabilitetspakten, som innebär ett förbud mot budgetunderskott på mer än tre procent av BNP. Finanspolitiskt råd När det gäller Sverige tycker Lars Calmfors att det viktigaste, oavsett om de undanstoppade pengarna kallas för buffertfonder eller något annat, är att det finns ett finanspolitiskt råd som kan tala om när det är så dåliga tider att pengarna får användas, utan inflytande från politiker, fack eller arbetsgivare. – Då kan man sänka momsen temporärt, eller sänka arbetsgivaravgifterna, eller göra generella sänkningar av inkomstskatterna. Jag tror att det är väldigt viktigt att ha någon form av expertråd som klart pekar ut i debatten när det kan behövas finanspolitiska åtgärder, säger Lars Calmfors.

Robert Sennerdal