Rangordnade sjukdomar ska underlätta vårdbeslut
Frågan om prioriteringar inom sjukvården blir allt mer aktuell och nu arbetar Socialstyrelsen med att ta fram prioriteringsunderlag för olika sjukdomsgrupper. Sjukdomstillstånd och behandlingar rangordnas från ett till tio. Meningen är att listorna ska fungera som ett beslutsunderlag för landstingspolitiker.
– I ett läge där det blir medicinskt möjligt att göra mer för fler och äldre patienter, men det samtidigt inte går att öka resurssidan, måste man ta ställning till var de stora behoven finns och att prioritera i sin verksamhet, säger Anna Sohlberg, utredare på socialstyrelsens enhet för riktlinjer och prioriteringar.
Nedskärningar på många håll
– Den situationen är väldigt tydlig i dag i landstingen där man går med stora underskott och det blir aktuellt i höst med stora nedskärningar för många landsting, fortsätter hon.
Socialstyrelsen tar nu fram riktlinjer för de prioriteringarna vad det gäller stora sjukdomsgrupper som berör många människor och som kostar mycket pengar. Exempelvis är riktlinjer för hjärtsjukvården ute på remiss och riklinjer för bröstcancer och stroke är på gång.
Lättare att avgöra vad som är viktigast
Tanken är att man på så sätt ska få en mer enhetlig praxis i landet om vad som är viktigast. Akuta, livshotande sjukdomstillstånd är rankade som ettor, liksom kostnadseffektiva behandlingar där det finns tydliga vetenskapliga bevis för nyttan.
En dyr behandling kan vara högt prioriterad för vissa sjukdomstillstånd om men vet att den gör nytta.
Kan spara pengar
Tanken är inte att listorna ska tillämpas i mötet med den enskilde patienten utan i förhållande mellan olika patientgrupper. Nya behandlingar ska värderas enligt samma riktlinjer och där kan Anna Sohlberg tänka sig en kostnadsbesparande effekt.
– Istället för att införa någonting på bred front direkt när det kommer, kan man väga det utifrån samma principer för prioritering som den redan existerande verksamheten. Det kommer naturligtvis spela in på hur man använder sina resurser och förhoppningsvis bidra till att man tänker igenom noggrant hur man ska utnyttja resurserna på bästa sätt.
Innan prioriteringarna börjar tillämpas i landstingen tänker sig socialstyrelsen att man gör lokala konsekvensanalyser om till exempel vilka patientgrupper som drabbas om man omfördelar resurserna.
Prioritering politisk fråga
Socialstyrelsen tänker sig också att politikerna ska gå vidare i prioriteringsarbetet. Socialstyrelsens arbete handlar om prioriteringar inom olika sjukdomsgrupper, arbetet att prioritera mellan sjukdomsgrupperna – att till exempel ställa hjärtsjukvården i relation till cancersjukvården – ser man som en politisk fråga.
– Det här ska vara ett stöd ute i landstingen som sen på den politiska nivån får gå vidare med att prioritera mellan sjukdomsgrupper.
Lena Pettersson