Alltmer avloppsslam sprids på åkrarna
Intresset ökar bland lantbrukare för att sprida kommunalt avloppsslam på sina åkrar. Ett nytt certifieringssystem gör att de kan känna sig tryggare än förut med att slammet är ofarligt. Men enligt experter finns fortfarande risker med slammet.
Allt fler bönder vill sprida kommunalt avloppsslam som gödsel på sina åkrar. Orsaken är enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, att konstgödsel blivit mycket dyrare - fosforpriset har stigit med 400 procent de två senaste åren. Det näringsrika avsloppslammet får bönderna gratis från reningsverken. Det handlar också om att lantbrukarna nu känner sig tryggare med att gödsla med avloppsslam på grund av ett nytt certifieringsystem som ska garantera att inte gifter och smittor sprids med slammet.
Risker
Men Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap på Chalmers i Göteborg, anser att det trots certifieringen finns stora risker med avloppsslam som gödselmedel. - Slammet är kemikaliesamhällets spegel som man brukar säga. Det handlar om en otroligt stor mängd olika ämnen och man kan inte inbilla sig att man kan få någon som helst kontroll över förekomst och effekter av alla dessa ämnen genom ett certifieringssystem, säger Göran Petersson.
Vilka risker är det du ser?
- Det handlar om antibiotika och om cellgifter och olika typer av hormoner och hormonliknande ämnen med biologiska effekter, säger Göran Petersson.
Men lantbrukarnas intresse att gödsla med rötat avloppslam ökar alltså. I Eslöv är efterfrågan nu större än tillgången.
- Alla lantbrukare som har velat ha slam har inte kunnat få. Det känns jätteroligt att intresset är så stort, säger Katarina Hansson som är processingengör på reningsverket i Eslöv.
Reningsverk på kö
I dagsläget är det 13 reningsverk runt om i landet som fått certifieringen och det står ytterligare 50 på kö för att få sitt slam godkänt inom det närmsta året. och intresset från reningsverken kommer inte minst av att det är mycket billigare att röta slammet till gödsel istället för att bränna det. Men det handlar också om att nå upp till Sveriges miljömål om att år 2015 så ska minst 60 procent av den ändliga resursen fosfor som finns i avlopp återföras till produktiv mark, varav då minst hälften ska återföras till åkermark.
Gränsvärden
Certifieringsystmet innebär att reningsverken ska arbeta för att kommuninvånarna inte ska låta kemikalier hamna i avloppet från början. Men det innebär också ett kontrollsystem så att slammet håller sig inom vissa gränsvärden när det gäller tex tungmetaller som kadmium. Slammet ska också kontrolleras så att det inte bär på salmonellasmitta.
