Hur smart är det att blanda bajs, kiss och dricksvatten?

Lennart Svärd tycker alltså att vi måste börja skilja på kiss, bajs och diskvatten. Och det har det faktiskt talats om länge i Sverige. De första toaletterna med 2 skålar, en för kiss och en för resten, kom ju redan för 20 år sen. Och då fanns kommuner som krävde att man skulle ha såna i nybyggda hus. Men det blev inte så mycket av den satsningen - på senare år har man börjat plugga igen de separata kissrören och kommunerna brottas istället med alla avlopp utanför det kommunala nätet som inte har någon rening överhuvudtaget, cirka en halv miljon enskilda avlopp som rinner ut orenade.

Vi skickade iväg Klotets reporter Pelle Zettersten till den årliga konferensen i Linköping. Det finns flera sätt att ta hand om näringen ifrån det som hamnar i toaletten. Antingen går allt ut i samma rör, som där jag står nu, om man då är kopplad till ett kommunalt reningsverk så blandas allt ihop. En del kommuner använder sen slammet i  reningsverken för att lägga på åkermark, ett system som är kritiseras av vissa forskare för eftersom slammet innehåller föroreningar som tillexempel tungmetaller, som vi berättat om i tidigare.

Hur långt dom olika kommunerna har kommit med just kretsloppsanpassningen av avlopp skiljer sig mycket åt. När det gäller dom avlopp som finns i hus som inte är kopplade till kommunala reningsverk så är det inte återföringen av näringsämnen som kommer i första hand. Däremot är det många kommuner som ställer det kravet när någon skall bygga ett nytt hus med avlopp.

Men i miljölagstiftningen, den så kallade miljöbalken, står det uttryckligen att avloppen inte bara skall byggas för att minska hälsorisker och hindra farliga ämnen från att komma ut i naturen, utan även att näringen skall komma tillbaka till jorden och växterna. Trots att detta är en lika viktig del av lagstiftningen så tolkar de flesta kommuner ändå kretsloppsdelen som mindre viktig. Och så länge det här inte prövas rättsligt så kan ingen säga vad som egentligen gäller. Varken länsstyrelser eller Naturvårdsverket kan ställa högre krav om det inte först prövas rättsligt. Det här är något som miljöjuristen retat sig på, och han tycker kommunerna borde ställa mycket högre krav.

I Norrköping liksom Tanums kommun har man haft inskrivet i dom lokala riktlinjerna för avlopp att urinsortering även skall införas i nya bostäder i tätorter, något som var tämligen unikt i Sverige när det instiftades. Men i och med den certifiering av slam som kommit till och som innebär att slam från reningsverken får användas som gödning på åkermark så har politikerna där tagit bort kravet om urinsortering. Man nöjer sig helt enkelt med att återföra slammet och ser det som en förevändning för att ta bort kravet om urinsortering. Och även här handlar det om pengar, det anses nämligen för dyrt att både satsa på urinsortering och certifierat slam.

Dessutom har man på flera platser i landet tagit bort urinsorteringssystem i flerfamiljshus och kopplat tillbaka det till det kommunala avloppet. Anledningen till det är att vissa toaletter som byggdes när systemet infördes kunde släppa ifrån sig otrevliga lukter, ett problem som tillverkarna säger sig ha åtgärdat för flera år sen.

Men hur ser det då ut utanför Sveriges gränser? Ja det är framförallt i utvecklingsländer som det börjar bli intressant att använda toalettavfallet som gödning. Här har man också en helt annan situation eftersom vattentoaletten knappt existerar. I fattiga delar saknar man system för att ta hand om avfallet och då kan man slå två flugor i en smäll eftersom man då också kan lösa hygienfrågan. Håkan Jönsson på som också jobbar för Stockholm Environment Institute är just nu i Mexico och håller en kurs i ekologisk sanitet för deltagare från framförallt fattiga länder berättar om att man i Västafrika måste sätta lås på urintankarna för att det blivit så stöldbegärligt.

Det finns några få exempel på jordbrukare i Sverige som använder urin som gödselmedel. På gård mellan Linköping och Kisa driver Börje Johansson ett mindre ekologiskt lantbruk och han har använt urin som gödning från 18 stycken närliggande hushåll i många år.

Oavsett vilka system som vi i Sverige väljer i framtiden för att på ett bättre sätt ta hand om näringen och se till att den inte bara rinner ut i havet, så kommer det påverka dom länder som idag håller på att utveckla sina system för avlopp. Bobby Mrozowski från Polen som tillsammans med sin fru Bibbi Söderberg tog fram en av de första vattenspolande urinsorterande toaletterna i början av 90:talet säger att just Polen och de baltiska länderna följer hur Sverige gör för att kretsloppsanpassa avloppen.

Reporter Pelle Zettersten
pelle.zettersten@sr.se