Nybörjarna

Vi följde dem genom hela säsongen - och för att Anton och Kristina (och andra nybörjare) skulle få lite hjälp på traven, så fick dom råd och tips från Ann-Catrin Thor, som är trädgårdsrådgivare vid Riksförbundet Svensk Trädgård.

Första besöket hos Nybörjarna den 17 mars.
Vi träffades vid den nya odlingslotten en solig och kylig dag när snön fortfarande låg djup över hela området.
Då fick vi en liten presentation av Nybörjarna:
Anton är snart 30, och jobbar som programmerare. Kristina blir snart 29, och hon är utredare på kommunkontoret i Knivsta. De vill som sagt gärna odla egna, fräscha grönsaker, men de tror att det kommer att bli väldigt mycket jobb med att få lotten i skick, och att hålla undan ogräset på sina 60 kvadratmeter.
- Mördarsniglar fruktar jag mest, säger Kristina.
- Det kan nog bli besvärligt med kvickroten, säger Anton.
Men båda ser fram emot sin första säsong som odlare!

Lyssna på vår intervju med Anton och Kristina. Reporter Ulla de Verdier

Första spadtaget på nya lotten togs den 15 april.

Sen vi var på besök första gången, har Anton och Kristina bytt till lott som varit täckt med tjock svart plast i två års tid. Nu lyfte vi på plasten för att se hur metoden fungerat - det är ju meningen att kvickrot och andra ogräs ska kvävas under det kompakta täcket.

Lyssna på reportaget här:

Och läs en sammanfattning av Ann-Catrins råd här:

Täcka marken mot ogräs
Det är bra att täcka hela ytan där man tänkt odla; gärna två växtsäsonger med svart markduk. I de flesta jordar finns fullt av rot- och fröogräs som behöver bekämpas. Fröogräsen rensas eller skyfflas lätt bort med skyffeljärn- men rotogräs som kvickrot, kirskål och maskros blir man lättast av med svart täckning av marken.
Svart ska det vara så inte ogräsen kan göra fotosyntes= skaffa näring. Bra är att ”bädda ner” hela ytan genom att vika ner täckningsduken kring odlingens kanter, förhindrar in- och utväxning av ogräs. Håll rotogräset ute Vertikala rotspärrar förhindrar att rotogräs tar sig in i den ”sanerade” (täckta) jorden på nytt. Ofta finns tyvärr ogräset kvar precis utanför odlingen och alltid i startgroparna för att ta den avtäckta jorden i besittning. Bra är att sätta avspärrningar ca 20- 30 cm ner i jorden. Lämpligt material till dessa rotspärrar är: grov takpapp tillskuret i remsor, markduk, trä (inte tryckimpregnerat eller s.k. slipers), metall eller plast. Var någa med att skarva omlott så inte rottrådar tar sig in.

Odlingens design
Grönsaksodling blir bäst i något upphöjda bäddar som inte är bredare än ca 1-1,1 m. Detta för att det ska bli lätta att sköta om bäddarna utan att kliva runt på jorden! (speciellt lerjord är packningskänslig). En odlingsbädd kan göras hur lång som helst- men tänk på att den kan slingra sig fram som en elegant orm eller vara cirkelrund, den behöver inte vara kvadratisk eller fyrkantig. Gångarna ska vara permanenta, speciellt på den packningskänsliga lerjorden. Bäddarna är upphöjda och gärna lätt lutande åt söder om det är möjligt: detta för att snabbt torka upp och värma på våren för att odlingen ska kunna starta tidigt.

Vårda jorden
På våren ska man hantera jorden varsamt - en lätt krattning av ytan ska vara det enda som behövs. Odlingsytan hos Anton och Kristina har ju varit täckt två år och avtäckts på våren, därför rekommenderas i detta fall lätt spadvändning och sedan järnkratta för att jämna till ytan. ABSOLUT INTE JORDFRÄS! Speciellt INTE på våren. Lerjord mår bra av höstgrävas, strukturen blir bättre och mer lättjobbad till efterföljande odlingsår. Vänd med spade direkt efter första frosten så går det smidigt (undvik regniga dagar för höstgrävning på lera!). S.k. djupbäddar kan grävas; det är att gräva till dubbelt spaddjup och lägga upp jorden man gräver från norr mot söder= ger en lätt södersluttning (givetvis ska denna sluttning vara knappt skönjbar för ögat)

Upphöjda bäddar av pallkragar
Pallkragar kan staplas på varandra. Ju högre bädden görs desto torrare blir pallkragsodlingen mitt under sommarens stekande sol, så tänk på vattningen! Ett till två varv pallkragar räcker bra eftersom bladgrönsaker gör sig bäst i dessa bäddar. På mycket svårbearbetad jord kan det även vara bra att odla morötter, svartrot och palsternackor i pallkragens luckrare jord. I pallkragarna fylls på med befintlig jord från t ex där gångarna ska vara blandat med ogräsfri ”köpejord” på säck.

Potatis
Välj certifierat utsäde när ni ska odla potatis. Det innebär friska potatisar som inte har med sig sjukdomar (ta alltså inte potatis från matbutiken). Bra är att välja tidiga sorter av potatis som hinner utvecklas innan den vanliga sjukdomen potatisbladmögel hinner angripa blasten (den vissnar ner och ger brunröta i de knölar som finns under marken) och omintetgöra fortsatt tillväxt av knölarna. Bra sorter för tidig skörd är Swift, Rocket och Amandine. Förodla sättpotatisarna inomhus genom att lägga knölarna i jord på t ex en bricka med hög kant eller på ett större blomfat. Potatisarna ska tryckas ned ungefär till hälften i jorden. Ställ på en så ljus plats som möjligt, idealtemperaturen är ca +16 til + 18 grader. Under dessa förhållanden utvecklas fina groddar som ger en bra start när potatisen sätts ut i jorden. Potatis sätts ut när jordtemperaturen är ca 7-8 grader. Om blasten hunnit komma upp och det blir kallt- täck med fiberduk eftersom potatis är frostkänslig.

”Mördarsnigeln”
Den spanska skogssnigeln bekämpas bäst och lättast på våren. Snigeln övervintrar som ägg eller småsniglar, de vuxna dör i oktober varje år. Ner på 10-15 cm djup kan man hitta sniglar och grupper av ägg. Lär dig känna igen sniglarna och snäckorna i din odling, titta på hemsidan: www.tradgard.org/kunskap/sniglar.html  för fler råd.

Redskap

Bra redskap att ha vid odling är en spetsig stabil spade, en grep, skyffeljärn och en järnkratta. Välj gärna ergonomiska verktyg.

Första sådden  29 april.

Anton och Kristina har köpt fröer. Nu ska de ner i jorden!

Dessa råd ger Ann-Catrin Thor om sådd:
Vänta ett tag med att så bönor, de behöver varm jord för att gro, annars kan fröna ruttna (fast bondbönor går bra att så tidigare).Små frön ska sås grunt, större frön lite djupare. Ha gärna såjord i såfåran, det gör det lättare för fröet att gro. Så inte för tätt, det blir bara en massa gallring. Täck med jord, som klappas till lätt med handen, så fröna kommer i kontakt med jorden.
Vattna med vattenkanna med stril. Täck gärna sådden med fiberduk. Det hjälper mot avdunstning, och håller temperaturen jämnare, och kan också skydda mot skadedjur m.m. Håll jorden fuktig - fortsätt vattna vid behov. Snabbväxande grödor som dill t ex kan med fördel sås i flera omgångar. Sätt lök genom att göra hål med fingret och stoppa ner en sättlök i varje hål. Tryck till jorden över med handen. Använd värmebehandlad sättlök, eller undvik att sätta löken för tidigt, för att slippa att den går i blom.

20 maj - utplantering i pallkragar

Potatisen har kommit upp - och broccoli planteras ut.

Det händer mycket på nybörjarnas odlingslott!  Tredje veckan i maj står här nu rader av pallkragar där Anton och Kristina satt gul lök och sått morötter, dill, rädisor och ruccola. De har börjat komma upp , men det är inte dags att gallra än, tycker deras rådgivare Ann-Catrin Thor Och hon avråder också från att sätta ut tomat, pumpa och andra frostkänsliga växter för tidigt.

Här kommer en sammanfattning av hennes tips i veckans program:

 Potatisens blast är inte så frosttålig. Förkultiverade knölar ska inte hinna bilda för mycket blast innan de ska ut, groddarna ska vara knubbiga och bara 1-1,5 cm! Om de är för långa kan de bli svedda både av frost och för starkt ljus. Täck med fiberduk. Lämplig marktemperatur när man sätter ut potatis är 7- 8 grader. Kupa (maka upp jord) kring blasten minst två ggr/ säsong för att förhindra att knölarna blir gröna (ljus får inte komma till)

Gallring av sådder av t ex sallat, morot, rädisa mfl. sker när de kommit upp ett par cm. Gallring är viktigt för att plantorna ska kunna utvecklas normalt och inte ”kväva” varandra. Gallra gärna två gånger innan skörd. Att köpa s.k. färdiga såband eller att så glest redan från början är bästa tipset.

Utplantering av förodlade plantor sker när risken för frost är över. Du kan sätta ut tidigare (t ex kål) om du täcker med fiberduk som gör att det blir lite varmare under duken (ca 3-4 grader). De flesta plantor mår bra av att stoppas ner några centimeter djupare än de stått i krukan, så de får mer stadga. Innan plantorna sätts ut ska de avhärdas, vilket betyder att de får vänja sig vid utelivets solstrålning, vind och temperaturskiftningar. Det tar ca två veckor, och under den tiden fpr man flytta plantorna ut och in. (
OBS! Ställ dem inte i direkt sol med en gång vid avhärdning, skugga med fiberduk).

Läs mer om viktiga saker som plantavstånd, radavstånd, gallring med mera i den fantastiska boken ”Handbok för köksträdgården” av Lena Israelsson

Frukost på lotten den 27 juni.

Det är en varm och vacker lördagsmorgon, och Anton och Kristina tar sin frukost ute på lotten. Snart ska dom på en veckas semester, men innan dess gör vi en liten rundvandring och kollar vad som hänt sen sist.

Kalla och blöta juni har förbytts i strålande sol och värme. Det växter rejält i pallkragarna med morot, lök, persilja. koriander och plocksallat. Och den första omgången rädisor är redan skördad och uppäten! Men något har hänt med dillen - den tar sig inte, och ser gul och vissen ut.

Pumporna är också lite hängiga. De har nyss blivit utplanterade efter att ha stått inne väldigt länge i sina krukor och väntat på att värmen skulle komma.

Hur har det gått med potatisen då? Flera plantor fick ju små frostskador i maj - och det märks faktiskt att just dessa plantor är lite mindre än de övriga. Men annars ser det fint ut, och några  plantor har börjat blomma. Anton gör en liten utgrävning för att se om det är några potatisar på gång. Och efter en stunds försiktigt skrapande i den kupade jorden ser vi flera små fina knölar!

Men...än får potatisen växa till sig i jorden ett tag. Och hur det går med den och annat på Anton och Kristinas lott, hör du i Odla med P1 den 24 augusti. Då besöker vi Nybörjarna tillsammans med deras tränare Ann-Catrin Thor.

17 augusti - skördedags

En rejäl regnskur har just dragit förbi när vi gör en sista insepktion av nybörjarnas lott. Det mesta ser väldigt fint ut, tycker Ann-Catrin Thor från Riksförbundet Svensk Trädgård, som hjälpt Anton och Kristina med råd och tips under den första odlingssäsongen. 

Anton och Kristina är också nöjda med det mesta. De har skördat morötter, rödbetor, broccoli och sockerärtor. Mycket egen potatis har det också blivit - men under de senaste veckorna har det hänt något konstigt med blasten på deras sena sort. Allt ser brunt och visset ut!

Ann-Catrin ser direkt att det är potatisbladmögel som åstadkommit dessa skador. Det kan också ha drabbat själva potatisknölarna. Vi gräver upp och kollar hur det ser ut under den vissna blasten...

Som tur är har potatisbladmöglet inte gått ner i själva knölen, men för säkerhets skull bör alla återstående potatisar grävas upp genast. Fler råd om hur man gör när potatisbladmögel slår till, och hur man i möjligaste mån kan undvika att drabbas ett annat år kan du läsa lite längre ner.
Först bara några bilder på sådant som blivit väldigt lyckat - pumporna till exempel!

Och nu börjar äntligen vaxbönorna titta fram!

Tillsist några råd från Ann-Catrin:

Potatisbladmögel undviks bäst genom att man odlar tidiga potatissorter som inte hinner bli angripna. Bladmögel kan gå ner i knölen och byter då namn till brunröta, och det kan även drabba tomat som är närbesläktad. Sprids via utsäde, vinden och i jorden. Välj certifierat= friskt, utsäde varje gång du sätter ny potatis, och odla den inte på samma plats år efter år. En växtföljd där samma typ av gröda återkommer vart fjärde år är att rekommendera. När man drabbats av potatisbladmögel och röta, ska all blast tas bort och brännas. Knölarna ska upp så fort som möjligt, och kan ätas så vida de inte redan hunnit få röta. Den syns tydligt som bruna fläckar inne i potatisarna.

Säsongen är ju inte slut ännu! Det finns mer att skörda - och man kan fortfarande så nytt!  I augusti kan man till exempel så kinesisk vinterkål som Mizuna, Pac Shoi och dessutom dill, rädisa, vintersallat, och cikoriasallat.

Anton och Kristina tänker fortsätta att odla - och inför nästa år kan de tänka på att ge landen näring genom att lägga på blast och annat organiskt material från årets skörd. Man kan också så gröngödslingsgrödor för att förbättra jordstrukturen, öka mullhalten och tillföra växtnäring. Exempel på sådana grödor är blodklöver och honungsört.

Precis om i år blir det förstås ekologisk odling även i fortsättningen på lotten.
Tips om hur man bäst lyckas med den finns här: http://www.tradgard.org/kunskap/kunskapsbank/faktablad.html

Ann-Catrin rekommenderar också faktabladen från Sveriges lantbruksuniversitet, som man kan prenumerera på, eller köpa enstaka av. Läs mer om detta här: http://www2.ekol.slu.se/faktablad/faktafritid.php