Strandskata (Haematopus ostralegus)

0:51 min

Att strandskatan kallas ”skata” beror på den svart-vitbrokiga fjäderdräkten. Den fiskmåsstora fågeln är naturligtvis inte en riktig kråkfågel utan hör till ordningen vadarfåglar och hör hemma vid kusterna och en del större insjöar.

Fast på sistone har den börjat söka sig till helt andra miljöer också.

Redan i mars-april kommer strandskatan till våra kuster, där den häckar ända upp till Haparanda. Boet läggs på stranden eller på ett skär och kläds ofta med skal av musslor eller snäckor. Fast under senare decennier har många strandskator i Södra Sverige flyttat till stan och man ser dem numera i industriområden och rondeller, på hustak och innergårdar. Det är förmodligen ett sätt att undkomma det hårda trycket från trutar och kråkfåglar som tar deras ägg och ungar längs kusterna.

Makarna håller ihop från år till år och kan bli ända upp till trettio år gamla, vilket är mycket i fåglarnas värld.

Strandskatans läte är ett karaktäristiskt och vittljudande ”kubik, kubik, kubik”. Under häckningstiden har hanarna också ett drillande spelläte, som ofta framförs av flera hanar tillsammans, både stående på marken och i cirklande spelflykt.

(Haematopus ostralegus)