Sothöna (Fulica atra)

1:00 min

Ett tydligt sothöne-särdrag är den vita pannplåten som riktigt lyser när den i övrigt sotsvarta fågeln kommer simmande med nickande huvud. Någon ”höna” är sothönan inte och inte heller någon and. Den hör till släktet sumphöns och har rörhönan, vattenrallen och kornknarren till släktingar.

I forna dagar var sothönan sällsynt. Linné hade hört att den fanns i Mälaren och skriver: ”den som råkar att få henne, bör antingen skicka henne till Wettenskapsakademien eller inkomma med omständelig beskrifning”. Det är från 1800-talets slut som expansionen skett, och till den har bidragit sänkning av sjöar liksom tilltagande övergödning och igenväxning.

Grunda sjöar med vass är alltså sothönsens tillhåll och där försvarar paren sina revir mycket aggressivt och det pågår ständiga strider som gör att vissa par helt enkelt inte hinner med häckningen!

Kullarna är ganska stora, sothönan lägger inte sällan tiotalet ägg. Ungarna är prydligt rödfärgade på huvudet. Födan utgörs främst av vattenväxter men också av insekter och snäckor.

Där det finns öppet vatten och där människor hjälper till med mathållningen kan man se sothöns långt in på vintern i vårt land. Andra flyttar till öppet vatten i Östersjön, ibland ända ner till Medelhavet.

(Fulica atra)