Sahlin får mer negativ press än Reinfeldt
Bilden av Mona Sahlin i medierna är betydligt mörkare än den var för Moderaterna, när de var i opposition. 27 procent av artiklarna var negativa. Det visar Ekots genomgång.
Ekot har jämfört mediernas bild av oppositionspartiet Socialdemokraterna under de senaste tolv månaderna med bilden av Moderaterna, då Moderaterna var i opposition för fyra år sedan.
Det rör sig om två perioder mitt emellan val.
Det är långt ifrån någon kärleksaffär med medierna som Mona Sahlin haft under året som gått. 27 procent av alla artiklar, radioinslag eller tidningsartiklar om henne är negativa, eller nästan tre av tio.
När det gäller Moderatledaren Fredrik Reinfeldt var bara sex procent alla artiklar och inslag negativa. Det är färre än en av tio.
Mona Sahlin har synts mer i medierna, men ofta är hon bara omnämnd. Reinfeldt fick istället uttala sig mera själv.
På ungefär samma sätt ligger det till med mediebilden av de båda partierna. Socialdemokraterna har nämnts betydligt oftare än vad Moderaterna gjorde i opposition, men publiciteten är ofta negativ.
Det är analysföretaget Cision, som gjort mätningen för Ekot.
Professorn och medieforskaren Kent Asp tror inte att förklaringen är att journalisterna motarbetar Socialdemokraterna. Felet ligger hos partiet, säger han.
– Orsaken i huvudsak ligger hos partiet och Socialdemokraterna själva, det är deras egna tillkortakommanden och nästan självmål som är huvudorsak till den här bilden.
Kent Asp säger att Socialdemokraterna begått allvarliga misstag i flera år. Från Göran Perssons försök att tysta partiets EMU-motståndare i samband med folkomröstningen om den gemensamma valutan 2003, till turerna kring samarbetet med vänsterpartiet i höstas och nu AMF-affären med Wanja Lundby-Wedin.
– De har staplats på varandra, och ganska obegripliga taffligheter från ledarskapet hos Socialdemokraterna, säger Kent Asp.
Mona Sahlin själv vill inte uttala sig. Partisekreteraren Ibrahim Baylan ställer upp, men vill inte gärna sätta betyg på medierna.
– Jag tror att under rådande omständigheter skulle det mest ses som gnäll. Jag tror också att när det gäller hur medierna väljer och inte väljer att göra i en demokrati så är det en diskussion som medierna själva måste ta.
Fredrik Furtenbach
fredrik.furtenbach@sr.se