Hårdare metoder i kampen mot piraterna
En maktkamp med allt högre insatser håller snabbt på att utvecklas i vattnen utanför Somalia. På ena sidan står somaliska sjöpirater, på den andra marina styrkor från västvärlden som med allt hårdare metoder försöker få ett slut på fartygskapningarna.
Maktkampen är inte ny, men har fått ny intensitet efter den dramatiska fritagningen av den amerikanske sjökaptenen Richard Phillips där tre somaliska pirater sköts till döds, och i en fransk fritagning som ledde till att två somaliska pirater dödades och tre greps.
Fritagningarna, men kanske framförallt dödskjutningarna, har lett till att de somaliska piraterna nu säger sig vilja hämnas, och riktar sin vrede specifikt mot franska och amerikanska fartyg.
Kort efter fritagningarna besköts ett USA-flaggat fartyg med automateld och raketgevär från somaliska pirater, ett angrepp uppenbart riktat mot USA. Några dagar senare bordade ett franskt örlogsfartyg en piratbåt och grep 11 somaliska kapare.
USA:s utrikesminister Hillary Clinton har nu lanserat ett fyrapunktsprogram för att stävja piratverksamheten. I korthet går den ut på att USA ska försöka frysa piraternas tillgångar, gripa och åtala pirater, att förstärka sina marina styrkor i området, och att USA kommer att medverka i en givarkonferens om Somalia senare i april
En del kritiska röster menar att allt för mycket uppmärksamhet riktats mot de drabbade amerikanerna samtidigt som ett 20-tal fartyg och omkring 300 besättningsmän hålls av somaliska kapare.
Piratverksamheten utanför Somalias kust har pågått sedan tidigt nittiotal, men på senare tid har de blivit allt vanligare, våldsammare och de utförs också allt längre ut till havs.
Klart är att piraterna är väl organiserade med sofistikerad utrustning. I piratstyrkorna ingår ofta både fiskare, som kan vattnen, före detta milismän, med erfarenhet av strid, och tekniska experter som kan hantera satellittelefoner, GPS och militär utrustning.
Bara under mars och april 2009 registrerades 25 attacker mot olika fartyg utanför Somalia, varav sju ledde till regelrätta fartygskapningar. Sammantaget ökade antalet attacker från somaliska pirater med 200 procent under 2008, jämfört med året innan.
I den lilla kustbyn Eyl sägs personer som är inblandade i piratverksamheten leva mycket gott. Piraterna tros ha håvat in runt 240 miljoner kronor under 2008, enligt den brittiska tankesmedjan Chatham house, då rederier ofta valt att betala lösesummor för att rädda sina fartyg med last och besättning. Men de pengar som betalas i lösesummor går inte bara till piraternas lyxliv utan också till att köpa nya båtar och vapen för att utöka piratverksamheten.
Enligt Chatman house finansierar lösesummorna också kriget i Somalia och terrorstämplade nätverk i landet. Samtidigt pekar experter på att utbetalade lösesummor betyder vinst för piraterna och en uppenbar risk för att piratepidemin sprider sig till andra delar av Somalia. Det finns uppgifter om att pirater nu försöker etablera sig i Somaliland i norr, en del av Somalia som utropat ensidig självständighet och som länge setts som relativt stabilt och fredligt.
– Piraterna skickar ett budskap till världen, att vi kan göra vad vi vill, vi kan tänka det otänkbara, göra det osannolika, sa nyligen Andrew Mwangura, samordnare för den Mombasa-baserade sjöfartsorganisationen.
Somalia är i dag ett mycket sargat, laglöst land präglat av fattigdom och decennier av inbördeskrig. Makten ligger hos korrumperade politiker och kriminella som kan härja fritt i det laglösa landet. Biståndsarbetare i landet lever mycket farligt och utländska journalister har flytt landet av rädsla för att kidnappas.
Pirater har uttalat, till bland annat brittiska BBC, att de inte har något annat att leva av. Det sägs också att många av landets fiskare ”bytt bransch” då fisket inte längre var inkomstbringande efter att utländska fiskeflottor länge opererat illegalt utanför den somaliska kusten. Dessutom krossades många fiskebåtar i samband med tsunamin 2004.
Men somaliska pirater pekar också på ett annat skäl till sina aggressiva attacker: utländska fartygs utsläpp och giftiga avfall.
– Den somaliska kusten har förstörts helt och vi tycker att de pengar vi begär av rederierna är småpengar jämfört med den förstörelse som de orsakat, säger Januna Ali Jama, talesman för somaliska pirater, till den arabiskspråkiga tv-kanalen al-Jazira.
Mohammed Gure från Somalia Concern Group säger till al-Jazira att Somalias kuststräcka förr var mångas levebröd, men att det nu är ett minne blott.
– Nästan allt är förstört, våra så kallade ministrar har sålt vår nation för att fylla sina egna fickor.
FN-sändebudet Ahmedou Ould-Abdallah är bedrövad över utvecklingen, men han ger inte mycket för de pirater som säger sig stå upp mot internationella rederier som dumpar giftigt avfall utanför Somalias kust.
– Piraternas avsikter har inget att göra med att skydda miljön, säger han till al-Jazira.
Men piraternas retorik om att det inte är mer än rätt att slå mot de utländska fartygen har fått ett visst stöd bland många somalier, medan lokalbefolkningen i exempelvis Eyl klagar över att deras samhälle tagits över av piraterna. Dessutom kommer piraternas pengar inte befolkningen till del.
Piraterna väljer att spendera det mesta av sina pengar i staden Garowe, längre in i landet, där de köper exklusiva villor och bilar för lösensummorna.
Flera rederier överväger nu att lägga om sina rutter för att undvika de våldsamma piraterna, men detta skulle medföra dyrare och längre leveranstider och i slutändan ökade kostnader för konsumenterna.
Piratattackerna har redan fördyrat transporterna till havs genom högre försäkringskostnader och särskilda krigstillägg till besättningsmän.
Den senaste tidens spektakulära kapningar har gjort att flera länder har beslutat att skicka styrkor till Adenviken för att fraktfartyg säkert ska kunna använda Suezkanalen och inte tvingas ta omvägen runt Afrika.
Sedan några månader finns amerikanska örlogsfartyg och krigsfartyg från Nato och andra länder som Ryssland, Kina och Indien i området. EU har beslutat om att sluta upp bakom den internationella flottan i Adenviken och även Sverige bidrar med tre fartyg som från och med maj kommer att befinna sig i området för att skydda handelsfartyg som transporterar förnödenheter till Somalia.
Sjöfartsbyrån IMB varnar nu för den laglösa situationen utanför Afrikas horn och kräver att FN och det internationella samfundet gör mer för att stoppa piraterna.
– Utan avskräckande insatser är pirateri en verksamhet med låg risk och stora vinster. Därför kommer attackerna att fortsätta, varnar Noel Choong på IMB.
Samtidigt fördömer organisationen Refugees International det globala hyckleriet när det gäller Somalia. Världens snabbhet att agera när ekonomiska intressen är hotade står i skarp kontrast till oförmågan att lösa den långvariga krisen i landet, menar organisationen.
Sedan början av 2007 har våldet krävt över 10 000 civilas liv och skapat över en miljon flyktingar. Över tre miljoner somalier är också i behov av livsmedelsbistånd.
Medan världen förfäras över piratangreppen drivs civilbefolkningen i Somalia från sina hem och biståndsarbetare förföljs och dödas.
Allt fler menar att det inte räcker med krigsfartyg och kommandosoldater för att få ett stopp på piratverksamheten. Det är att angripa symtomen istället för orsakerna. Efter snart 20 år av statslöst styre menar många att omvärlden borde bidra till att Somalia får fred och hjälpa landet i ett återuppbyggnadsarbete. Då skulle också piratverksamheten försvinna.
Terrororganisationen Al-Shaabab har tagit kontroll över stora delar av södra Somalia och hotar den nya koalitionsregeringen under ledning av president Sharif Sheikh Ahmad.
Den 23 april kommer en stor givarkonferens om Somalia att hållas i Bryssel med just syftet att hjälpa den somaliska regeringen. En god gissning är att fokus i samtalen kommer handla om pirater och fartygskapningar.
Anja Sahlberg
anja.sahlberg@sr.se
Richard Myrenberg
richard.myrenberg@sr.se
