Posten nonchalerar finska språket
Det är 200 år sedan Sverige och Finland gick skilda vägar. Och denna, med facit i hand, ganska lyckosamma händelse uppmärksammas i båda länderna på många sätt. Bland annat av Posten i Sverige som har gett ut frimärken för att erinra om skilsmässan. Frimärkenas huvudmotiv är texter på svenska och fi… nähä inte finska, det är svenska och engelska.
Posten i Sverige faller alltså i samma nynordistiska fälla som så många andra i dag. De språk vi talar här i Norden är inget värda, låt oss istället använda engelska. Ja, för skams skull måste det väl stå några rader på svenska på svenska frimärken, men på finska? Nej, nej, vem skulle nu ha glädje av det?
Kanske ändå de många hundratusen finska invandrarna i Sverige skulle uppskatta det? Att finska är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige har uppmärksammats på många sätt inte minst just i år. Men alltså inte av Posten.
Kanske mottagarna av brev i Finland skulle gilla ett frimärke med lite finska på, för märkena passar precis till portot för ett vanligt brev till Finland. Bortsett från det, vore det inte helt naturligt att använda de båda ländernas huvudspråk när man ska uppmärksamma det de har gemensamt. Det är ju språk som används av många i båda länderna.
Språkforskare varnar för att den utveckling som nu Posten, medvetet eller omedvetet, deltar i kan få oss att tro att engelskan är ett bättre och finare språk än dom vi talar här i Norden. Det finns alltså ett värde i att vi försöker behålla och utveckla våra egna språk istället för att i tid och otid gå över till engelska.
Jag är fullkomligt övertygad om att de två texterna frimärkena har, nämligen ”Ett rike blev två länder som lever i frihet och fred” på det ena och på det andra Strindbergraderna: ”Vi är tillsammans en sång för den nya dagen och solen är uppe” går utmärkt bra att översätta till finska.
Men Finland då, ger inte Finland ut några frimärken med anledning av det så kallade Märkesåret? Jodå, och de är inte helt okontroversiella de heller.
Fast då handlar det inte om språket. I stället kan motivvalet för skilsmässomärkena verka en smula underligt. För ett av de sammanlagt fyra märkena föreställer en av de största finländska landsförrädarna någonsin: Göran Magnus Sprengtporten, en militär som jobbade för Ryssland, en den tidens Stig Wennerström.
Det är han som är arkitekten bakom Finlands skilsmässa från Sverige och förening med Ryssland. Avskydd och dödsdömd i Sverige, illa tåld också i Finland och till slut avpolletterad av den ryske tsaren.
Nu återupprättad av den finländska Posten, som i alla fall klarade det utan att ta hjälp av det engelska språket.
Christer Fridén, Helsingfors
christer.friden@sr.se
