Havsörn (Haliaeetus albicilla)
Havsörnen är Sveriges största rovfågel med en vingbredd på en bra bit över två meter. De breda vingarna med utspärrade handpennor ger havsörnen en väl igenkännbar flyktsilhuett, närmast rektangulär eftersom vingarna helt dominerar och stjärten och huvudet är relativt små.
Den vuxna fågeln är gräddigt ljusbrun med gul näbb och vit stjärt, men det tar 4-5 år innan dräkten är utvecklad. Under tiden bär havsörnarna fyra olika så kallade ungdräkter. Havsörnar kan med andra ord se ganska olika ut till färg och teckning beroende på hur gamla de är.
Havsörnen häckar i stora tallar och det jättelika boet av ris kan väga uppemot ett ton. I februari-mars kan man se paret kretsa över boplatsen där vanligen två ägg läggs. Dessa ruvas större delen av tiden av honan. Örnarna ger sig ut och letar mat långt från boet. Ungefär hälften av födan är fisk, men havsörnen är också en asätare. Havsörnen kan inte slå fåglar i luften och därför tar den mest döda och skadade djur eller ungfåglar.
Havsörnen var vid två tillfällen under 1900-talet nära att försvinna ur den svenska fågelfaunan. Den allmänna förföljelsen av rovdjur i gamla tider drabbade även örnarna. När fridlysningen kom 1924 fanns bara ett fåtal par på ostkusten och i Lappland. Efter att en viss ökning skett kom nästa stora nedgång när miljögifter som DDT och PCB började spridas i naturen. Örnarna fick i sig gifterna genom sin mat och följden blev att ägg och ungar skadades.
I början av 1970-talet inleddes Svenska Naturskyddsföreningens ”Projekt havsörn”. Man lade ut giftfri mat till örnarna och skyddade deras boplatser. Efter det har havsörnen återhämtat sig på ett fantastiskt sätt och är nu en ganska vanlig fågel inte bara vid kusterna utan också kring sjöar i inlandet.
(Haliaeetus albicilla)
