Rördrom (Botaurus stellaris)
Rördroms-hanens mäktiga läte kan inte blandas ihop med någonting annat. De kraftiga stötarna har liknats vid blåsningar i en kraftig butelj och kan höras på en halvmils avstånd. Förr trodde man att rördrommen frambringade lätet genom att blåsa i ett vassrör. Inte så konstigt kanske, med tanke på var den håller till.
Att få syn på rördrommen är inte många förunnat. Den stora fågeln, som hör till familjen hägrar, har sitt tillhåll inne i vassarna vid slättsjöar i södra delen av landet. Om man har turen att få se den i flykten med hängande ben och stora vingar liknar den en korsning av häger och uggla.
Rördrommen var under en period helt försvunnen från Sverige men finns nu återigen på många ställen söder om Dalälven (och ibland även längre norrut). I mars-april kommer den från vintervisten i nordvästra Europa, dit den återvänder sent om hösten.
Hanens brölande spel, som förr i världen gav den folkliga namn som träskoxe och myroxe, är mest intensivt om natten. Men fågeln är aktiv även udner dagen, den kliver omkring inne i vassdjungeln genom att knipa tag med tårna runt vassknippen. Anar den någon fara intar den kamouflageställning, spikrak med näbben rakt uppåtriktad.
(Botaurus stellaris)
