Svårt sjuk man avled i häktet

Hösten 2005 avled en 31-årig man i lunginflammation på häktet i Nyköping. Ekots granskning av fallet visar att mannen hölls inlåst trots att han var svårt sjuk. Men enligt kriminalvården har ingen på häktet gjort något fel.

Christian Simonsberg, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, får se handlingar från kriminalvården och säger att det inte råder någon tvekan om att mannen behövde sjukvård.

– Vilken sjukvårdskunnig personal som helst hade reagerat och sagt att den här individen är svårt sjuk.

Hade man kunnat rädda honom om han hade fått sjukhusvård?

– Absolut, hävdar Christian Simonsberg. 

Men den 31-årige man som vi kallar Dejan fick ingen sjukvård. Istället låg han i cellen och dog sakta medan häktesvakterna såg på.

Vakterna förde ett noggrant protokoll över hur Dejan mådde de sista timmarna, men ingen kontaktade läkare eller tog honom till sjukhus, vilket troligtvis hade räddat honom.

Lunginflammation botas med antibiotika. Det är normalt ingen sjukdom som unga människor dör av i Sverige. 

Under nästan sex timmar förde vakterna det detaljerade protokollet över Dejans tillstånd.

I protokollet, som Ekot har, står det att han är ”svårkontaktad”, att han ”reagerar på tilltal”, sluddrar, kissar ner sig.

I den sista noteringen konstaterar vakterna att Dejan andas.

Det finns bilder tagna på häktescellen i Nyköping där Dejan låg inlåst.

Dejans mamma visar bilder på sängen där hennes son dog. Sängen är full av urin, kräkningar och avföring.

– Han får ingen hjälp. Han kissar på sig, bajsar, det är smutsigt i cellen. Jag kan inte fatta hur han levde där, säger mamman.

Dejan dog i sin cell på söndagseftermiddagen den 18 september 2005.

Enligt kriminalvården har ingen på häktet gjort något fel. Dejan dog akut och det fanns inga tecken på att han var sjuk, enligt kriminalvården.

Visserligen hade vakterna sett att han var svag, men det tolkade de som narkotikaabstinens eftersom Dejan höll på med en avgiftning, en så kallad nedtrappning. 

Ingen på häktet reagerade på att Dejan inte alls hade de symtom som är vanliga vid en abstinens.

En person som har abstinens är rastlös och har svårt att sitta stilla. Dejan däremot låg svårkontaktad i sängen.

– Det här var en form av nedtrappning och det skulle inte kunna leda till det som det nu gjorde, säger Thomas Stridh som är chef för kriminalvården i Nyköping.

Är det normalt att intagna är så dåliga att man måste skriva att de andas?

– Självfallet är det väl inte så. 

När man visar det här för läkare säger de att han är döende.

– Ser man det så här är det ju anmärkningsvärt.

Varför kontaktades inte läkare? Varför tog man honom inte till sjukhus?

– De hade fått information från sjukvården att det inte var någon fara. Sedan hände det här akut på söndagen.

Akut? Klockan 10 står det att han ”svarade på tilltal”, 10.30 ”svårkontaktad”. Det låter ju inte som det inträffade akut? Man dör ju inte knall och fall i en lunginflammation.

– Nej, det är sant, svarar Thomas Stridh, chef för kriminalvården i Nyköping.

Bo-Göran Bodin
bo.goran.bodin@sr.se