Omoderna mediciner på häkten

Kriminalvården kritiseras av experter

Det är mycket allvarligt att kriminalvården inte ger bästa möjliga mediciner på häktena till missbrukare som avgiftas, enligt Björn Fries som till nyligen var narkotikasamordnare för regeringen. På häkten ges mediciner som den vanliga sjukvården har slutat använda.

– Att undanhålla behandlingsmetoder eller preparat som är verkningsfulla och används utanför är ju inte bara korkat, utan inhumant, säger Björn Fries.

I den vanliga svenska sjukvården har Subutextabletter använts vid avgiftningar i snart tio år.

Men i kriminalvården används alltså ett omodernt läkemedel vid heroinavgiftningar som heter Catapresan, som inte alls är lika effektivt mot de svåra abstinenssymtomen.

Under veckan har Ekot granskat ett dödsfall på häktet i Nyköping, där en 31-årig man avled i cellen i lunginflammation efter att ha varit inlåst i nio dagar.

Mannen, som vi kallar Dejan, var under sin sista dag i mycket dåligt skick. Han var ett intensivvårdsfall, medger kriminalvårdens ledning i dag.

Men ingen på häktet kontaktade läkare innan han dog.

Kriminalvården har hävdat att Dejan, under de första dagarna i häktet, avböjde läkarvård och sagt att han ville sköta sin heroinavgiftning själv.

Så här sa exempelvis kriminalvårdens generaldirektör i Studio Ett i måndags.

– Det är uppenbart att Dejan under de första dagarna har avböjt alla erbjudanden om kontakter med doktor och vårdinsatser. Han ville sköta sin egen avgiftning, avtändning.

Men Ekots granskning visar att det här inte stämmer. När häkteschefen i Nyköping förhördes av polisen berättade han att Dejan förgäves försökt komma i kontakt med någon läkare utanför häktet som inte styrdes av kriminalvårdens regler. Vilken läkare som helst.

Dejan ville ha andra mediciner mot sin abstinens än de som används på häktena.

Under två dagar åt Dejan faktiskt också Catapresan, men eftersom han inte blev bättre ville han inte fortsätta ta tabletterna och han ville inte träffa häktets läkare.

Men Dejan hade alltså sökt kontakt med läkare och han ville ha mediciner för sin avgiftning.

Christian Simonsberg är överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och specialist på avgiftningar. Han säger att Dejans fall visar att det finns risker med en dåligt behandlad abstinens.

– Det är ju att det väldigt lätt kan maskera. Det kan blandas ihop med andra symptom. Så säg att den här patienten hade fått en avgiftning med Subutex och varit rimligt symptomfri från sin opiatabstinens, så hade det inte varit någon tvekan om att nu blir han sjuk och dålig. Då hade man kunnat säga att självklart måste han då lida av något annat, eftersom man då har behandlat hans opiatabstinens, säger Christian Simonsberg på Sahlgrenska i Göteborg.

Bo-Göran Bodin
bo.goran.bodin@sr.se