Ekots kommentar

Sänkt skatt för pensionärer en het fråga

Pensionärsskatten kallar Mona Sahlin regeringens system att pensionärerna betalar högre skatt än de som jobbar. I går krävde hon ju att skillnaden ska bort. Det är ett gammalt krav från Socialdemokraterna men med nya detaljer.

Att skatten kommer att sänkas för pensionärerna är en lågoddsare. Frågan är närmast hur mycket och när. Orsaken är att ingen fullt ut försvarar skillnaden längre. 

Det rödgröna laget har gemensamt lovat att skatteskillnaden mellan pensionärer och de som arbetar ska jämnas ut. 

Det blå laget, alliansen, har ju infört systemet och tycker att förstås att det i grunden  är bra: tanken är att det ska löna sig att arbeta och att detta gynnar statsfinanserna och i slutänden därför även pensionärerna. 

Men i takt med att valet närmar sig blir den principen jobbigare och jobbigare att försvara, eftersom systemet retar pensionärer i alla läger, och de kan komma att visa det på valdagen.

Pensionärerna är numera utpräglat borgerliga väljare, tiden är förbi då de var pålitliga socialdemokrater. Men ingen valstrateg vågar lita på att de tar emot vad som helst.

Därför kan nu alla partierna i alliansen tänka sig att trots allt något sänka skatten för pensionärerna och åtminstone minska skillnaden mot de som jobbar. Hårdast drivs det här kravet nu av Kristdemokraterna. 

Det största hindret för sänkt skatt för pensionärerna är det usla läget i svensk ekonomi. Att helt ta bort skillnaden mellan pensionärer och de som arbetar kostar enorma pengar. Partierna räknar med allt mellan 25 och 37 miljarder kronor.

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg vill börja sänka pensionärernas skatter först när statsfinanserna klarar det. Och även socialdemokraterna säger att utjämningen kommer att ta tid. 

Fredrik Furtenbach
fredrik.furtenbach@sr.se