Våldsamma islamistiska rebeller i Nigeria

Nya våldsamheter mellan säkerhetsstyrkor och islamistiska rebeller i norra Nigeria har krävt minst 150 människors liv. Men vad som ser ut att vara en religiös konflikt underblåses av fattigdom och politiska spel.

De senaste striderna började den 26 juli då islamistiska rebeller anföll en polisstation i delstaten Bauchi. När polisen slog tillbaka utbröt våldsamma strider. Oroligheterna spred sig snabbt till tre andra delstater i nordöstra Nigeria, Borno, Kano och Yobe.

Vittnen uppger för nyhetsbyråer att rebellerna, som var beväpnade med machetes och hemgjorda bomber, attackerade kyrkor, tullkontor och fängelser under sammandrabbningarna. Det har också förekommit uppgifter att islamisterna ska ha stuckit ihjäl civila med kniv.

Två dagar senare meddelade Nigerias president, Umaru Yar'Adua, att han hade gett landets militära säkerhetsstyrkor fria händer för att slå tillbaka mot rebellerna. Säkerhetsstyrkorna koncentrerades till staden Maiduguri där rörelsens ledare har sin bas.

Uppgifterna om hur många människor som har dött de senaste dagarna går isär. Nyhetsbyrån Reuters uppger att minst 150 ska ha dödats och de flesta av dem är rebeller. Men AFP, som citerar lokala vittnen, menar att det rör sig om fler än 300. Tusentals nigerianer ska efter våldsamheterna ha fördrivits från sina hem och tvingats söka skydd i tillfälliga baracker.

Den islamistiska rebellgruppen Boko Haram i norra Nigeria beskylls för att ligga bakom de senaste våldsamheterna. Gruppen, som beskrivs som en religiös sekt och som befinner sig längst ut på den extremistiska skalan, kräver att en strikt tolkning av islamska sharia-lagar ska införas i landets alla 36 delstater. 12 av staterna har sharia-lagar vilket innebär att människor som har begått brott kan stenas till döds eller bli amputerade som straff.

Rebellerna, som har funnits sedan 2004, har fått sitt namn av lokalbefolkningen då de är emot västerländsk utbildning och Boko Haram betyder "förbjud västerländs utbildning" på hausa-språket. Dock förekommer uppgifter att gruppens ledare, predikanten Mohammed Yusuf, själv ska ha en västerländsk utbildning. Men hans anhängare framhåller att Yusuf ska vara utbildad i Iran.

Boko Haram går även under flera andra namn. Då man säger sig inspireras av talibanrörelsen i Afghanistan kallas gruppen också för talibanerna av lokalbefolkningen. Men trots talibandyrkandet finns det ingen bevislig koppling mellan varken talibanerna, al-Qaeda och Boko Haram.

Men vad som ser ut att vara religiöst färgat våld underblåses av fattigdom och politiska spel menar bedömare.

Etniska och religiösa våldsamheter blossar med jämna mellanrum upp i Nigeria, där ungefär hälften av invånarna är muslimer och hälften är kristna. 1999 övergick landet till att bli en demokrati efter många år av militärdiktatur. Samma år infördes sharia-lagar i 12 av landets 36 delstater. Men den nya öppenheten som följde med demokratin samt sharia-lagarna gjorde att motsättningarna mellan kristna och muslimer förvärrades. Särskilt kristna i norr, där de är i minoritet, motsatte sig de nya lagarna och sammanlagt har minst 10 000 människor dödats sedan 1999 i olika våldsamheter.

De senaste attackerna ska ha begåtts av unga, arbetslösa och frustrerade män. Ungdomarna ska ha rekryterats av religiösa ledare och politiker som vill utöka sin makt och rekryterna är lätta byten menar en nigeriansk journalist.

- Våldsamheterna är ett tecken på ett utbrett missnöje, inte minst då svält och arbetslöshet är en grogrund för oroligheter skriver den politiska kommentatorn, Salisu Suleman, i tidningen NEXT enligt AP.

Men många bedömare säger också att oroligheterna är ett resultat av att den federala regeringen inte har infriat sina vallöften. När presidenten Umaru Yar'Adua kom till makten 2007 lovade han stora reformer och att tackla den utbredda korruptionen. Men efter flera år på presidentposten står fortfarande miljontals människor utan elektricitet och rent vatten. Missnöjet med regeringen och en stat som inte fungerar spär på våldsamheterna.

Kritiker å sin sida hävdar att regeringen har varit ovanligt passiv när det gäller att agera mot extremistiska grupper i norr. Bortsett från att tillsätta några utredningar har inte mycket annat hänt heter det. Enligt kritikerna beror regeringens passivitet på att de som har iscensätt våldet har nära kontakter med det politiska etablissemanget.

Då våldsamheterna har pågått i flera dagar frågar sig många om det sekteristiska våldet i norr kan sprida sig till en öppen konflikt mellan muslimer och kristna i hela landet. I nuläget finns det inget som tyder på det. Boko Haram har inte något större stöd bland den muslimska befolkningen. Dessutom har det bredare muslimska ledarskapet gått ut och fördömt gruppen och deras attacker de senaste dagarna.

Nigerias president har just nu två konflikter att lösa. I söder pågår en väpnad konflikt med rebellgruppen MEND - Rörelsen för Nigerdeltats befrielse- som kräver att oljeintäkterna delas på hela landets befolkning. Nigeria, som är enormt rikt på olja, är världens åttonde största exportör av råvaran men paradoxalt nog lever 70 procent av befolkningen i fattigdom. Men om inte president Yar'Adua börjar tackla den utbredda fattigdomen, som anses vara kärnan till mycket av våldet i Nigeria, är risken stor att han får många fler konflikter att lösa inom en snar framtid.

Sarah Sidibe
sarah.sidibe@sr.se