Kommuner tvingas lägga ner fler skolor

I fjol lade landets kommuner ner över 100 av sina grundskolor. Nu är det gymnasieskolans tur att bantas. Förändringarna kommer att ske i takt med att de relativt små årskullarna födda i mitten och slutet av 90-talet ska gå vidare till gymnasieskolan. Fram till 2016-2017 tappar gymnasieskolan så mycket som var fjärde elev, eller omkring 100 000 elever. Först då vänder också trenden med ett vikande elevantal inom grundskolan.

Skolverkets statistik bekräftar vad elever och föräldrar i många kommuner redan sett - att grundskolor bommas igen.

Förra läsåret gick drygt 906 000 elever till någon av landets 4 755 grundskolor, sameskolorna inräknade. Fem läsår tidigare var det trängre i klassrummen. Då var över en miljon elever fördelade på 5 041 grundskolor.

Statistiken visar att det är de kommunala skolorna som successivt minskat i antal, medan de fristående skolorna blivit något fler. Förra läsåret minskade antalet grundskolor totalt med 71.

Grundskolan fortsätter att tappa elever ytterligare några år. Därför kommer sannolikt fler kommunala skolor att dras in och färre friskolor etableras. Först 2014/2015 har kurvan vänt igen, då är elevantalet på väg upp.

Men nu närmast väntar dramatiska förändringar i gymnasieskolan, i takt med att de relativt små årskullarna födda i mitten och slutet av 90-talet går vidare dit. Fram till 2016-2017 tappar gymnasieskolan så mycket som var fjärde elev, eller omkring 100 000 elever.

– När elevkullarna minskar kan man vänta sig att det inte behövs lika många gymnasieskolor. Men vilka skolor som försvinner är det svårt att sia om, säger Christina Sandström, enhetschef vid Skolverket, till TT.

De demografiska svängningarna innebär stora problem för de skolansvariga. Enligt Christina Sandström måste skolornas huvudmän planera vad de ska göra med sin personal, som kan behövas i grundskolan i stället. De måste kanske också använda gymnasieskolan som ett skolhus för grundskolan.

Det kan alltså bli så att tolvåringar får flytta in i en del av en annars halvtom gymnasieskola. Det är också högst troligt att gymnasieeleverna får se färre parallellklasser, eller att ett par program inte längre ges på deras skola. Om inte skolan läggs ned helt och hållet.

Att gymnasieskolan krymper kommer kanske att märkas mest i storstadsområdena, där konkurrensen om eleverna är hård.

(TT)