Hjälp till kommuner i kris riskerar permanentas
Kommuner som får extra statsbidrag när de hamnat i ekonomisk kris riskerar enligt en ny forskningsrapport att fastna i bidragsberoende. Härjedalens kommun har fått långvarigt, statligt stöd, men kommunalrådet Lennart Ohlsson tycker ändå inte att det gjort kommunen bidragsberoende.
–Vi fick möjlighet att söka och fick också extra skatteutjämningsbidrag, men det upphörde 1992 när det nya skatteutjämningssystemet infördes. Och det var egentligen inga stora pengar, någon eller några miljoner per år, säger Lennart Ohlsson.
Men bidraget blev inte tillfälligt. I stället sökte och fick Härjedalens kommun bidraget varje år under en lång tid.
–Möjligheten fanns och det är det väl helt naturligt att man då gör ett försök och söker för att få de extra pengar som är möjliga, säger också kommunalrådet i Härjedalen.
Genom särskilda statbidrag har regeringen fått rädda många kommuner med en ekonomi i kris. Men i en studie som två forskare gjort på uppdrag av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle så har det visat dig att dom här räddningsaktionerna i regel inte ledde till att kommunens ekonomi sanerades - snarare att kommunpolitikerna förväntade sig nya bidrag för att hålla sig flytande. Det säger Matz Dahlberg, en av dom två forskarna och docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
–Bara genom att det varit så att regeringen har gett finansiell hjälp i efterhand till kommunerna så har det påverkat hur de beter sig. De kommunala beslutsfattarna är medvetna om att de kan bli räddade i efterhand och det här gör att de driver upp skulderna till en högre nivå än de annars skulle ha gjort, säger docent Matz Dahlberg.
De som fick statsbidrag för att reda ut krisen i sin ekonomi finns runtom i landet, både förortskommuner till Stockholm som Haninge och Botkyrka liksom flera kommuner i exempelvis Jämtland. Studien omfattar samtliga kommuner och gäller mellan 1974 och 1992 - då Härjedalens kommun fick bidrag alla år utom ett.
Sören Granath