Intervju med scenmästar'n
Den som styr upp (alternativt stökar till) verksamheten i Berwaldhallens undervegetation (nedre plan, bakom scenen). Heter Johan Hertzberg. Jag vågade mig på att ställa honom några frågor.
Jag: - Inom de flesta yrken har man ju en titel, vilken är din?
Johan: - Scenmästare kallas en sådan som jag.
Jag: - Hur länge har du jobbat i Berwaldhallen?
Johan: - Få se nu ... 13 år.
Jag: - Och det trivs du med?
Johan: - Ja det gör jag, omgiven av så många trevliga människor som jag är.
Jag: - Du menar orkestern och så?
Johan: - Ja, dem, och alla andra som jobbar här.
Jag: - Umgås du privat med nån av dem?
Johan: - Nä, men i och med att jag spenderar så mycket tid på jobbet (arbetspassen kan variera mellan fem och tolv timmar i längd, ofta på helger också) så blir det ganska mycket umgänge ändå. När jag är ledig vill jag göra annat.
Jag: - Det förstår jag. Nå, vad lyssnar du på för slags musik privat då? Symfonier och sånt kanske?
Johan: - Njä, jag gillar country och folkrock.
Jag: - Det märks att du har hyfsad smak. Förresten märks det även på hur du brukar klä dig - alltid snyggt och modernt.
Johan: - Tack.
Jag: - Och som grädde på moset brukar du ha keps - alltid olika, som det verkar. Hur många kepsar har du egentligen?
Johan: - Åtta.
Jag: - Tillbaks till musiken. Har du något särskilt musikminne från Berwaldhallen?
Johan: - Låt mig tänka. Jo, för några år sedan spelade Sofia Karlsson och Cajsa Stina Åkerström här. Mycket bra.
Jag: - Nåt mer?
Johan: - Jo, när Burt Bacharach, Robert Moog och Karlheinz Stockhausen fick Polarpriset, då upptädde både Manfred Mann och Bryan Ferry, och det var riktigt bra.
Jag: - Ja tack då, då är jag klar. Nej förresten, en fråga till. Kallas alla ni som jobbar med och bakom scenen för scenmästare?
Johan: - Jag är scenmästare, de andra kallas scentekniker.
Jag: - Tack då.
/Johnny Söderberg, vakt i Berwaldhallen
