Svårt enas om lösning för Zimbabwe
Samtliga Afrikas ledare vill ha en förändring i Zimbabwe, men kan inte enas om hur det skall gå till. Det säger generalsekreteraren för de 54 länder som ingår i Samväldet, Don McKinnon, som rest runt i Afrika inför toppmötet i december.
– Det finns ingen konsensus nu. Det finns ungefär fem olika synsätt bland de afrikanska ledarna som jag talat med om hur man ska hantera Zimbabwe, säger Don McKinnon.
Zimbabwe är inte ens inbjudet till toppmötet i Nigeria i december, men ändå kommer frågan om Zimbabwe att dominera mötet, tror Don McKinnon.
Land i kaos
Zimbabwes ekonomi är i trasor, inflationen beräknas nå 500 procent före årskiftet, massvält är redan verklighet och flyktingar strömmar i miljoner över gränserna. Allt detta påverkar också grannländerna negativt, framförallt Sydafrika som är Zimbabwes största handelspartner.
Sydafrikas president Thabo Mbeki har till och med satt ut en dead-line. Till sommaren nästa år måste Zimbabwes kris vara löst. Men om det är ett hopp eller del i en hemlig plan, det är svårt att avgöra.
Samväldet tar avstånd
Zimbabwe är liksom Pakistan uteslutet ur det mäktiga Samväldet, som består av före detta brittiska kolonier. Pakistan uteslöts efter militärkuppen och Zimbabwe, ironiskt nog, för att inte följa de så kallade Harare-principerna där alla länder förband sig att tillämpa mänskliga rättigheter, demokrati och pressfrihet.
Pakistan förbereder just nu ett lagförslag om att frånta presidenten rätten att vara general och president samtidigt, och rätten att kunna upplösa parlamentet. Därmed kan Pakistan snart komma att återtas som medlem i Samväldet.
Lantbruk görs brottsligt
Zimbabwe har fem punkter att uppfylla. Men i stället för att ens försöka detta ökar regeringen antalet konfliktpunkter genom att förbjuda den enda fristående dagstidningen, göra lantbruk till ett brott och sätta in militär mot demonstrationer.
Lösningen i Zimbabwe måste komma inifrån, anser Don McKinnon, som är före detta utrikesminister i Nya Zeeland och mycket diplomatisk. Ändå kallas han för en ”brittisk lakej ” av president Robert Mugabe, som vägrar att tala med McKinnon.
Till för att hjälpa länder
Men Samväldet är inte till för att straffa medlemmar, utan för hjälpa dem tillbaka till demokrati, understryker McKinnon. Se vad det har kostat att störta Saddam Hussein utan att demokratin har nåtts. Och hur är det med Castro på Kuba, där USA har haft 40 år på sig med olika sanktioner, undrar McKinnon.
Yttre tryck kan hjälpa, men yttre hot och ingripanden har aldrig lett till en varaktig lösning. Risken är stor, anser McKinnon, att Zimbabwe som Mugabe vill kan utvecklas till en rasfråga, där de hårda orden kommer från vita länder som Storbritannien, Australien och Kanada, medan de milda orden kommer från Afrikas ledare, trots att alla har samma mål: att lösa krisen i Zimbabwe.
Vincent Dahlbäck, Johannesburg
vincent.dahlback@sr.se