Ett program om skentillfredsställelser, mattor av motsägelser och när Teresa hämtade Adorno på bensinmacken. Av Katarina Wikars.
Den 11.e september i år fyllde han 100 år: den tyske marxistiske filosofen Theodor W. Adorno. Det är kulturindustrin i det kapitalistiska samhället som göder oss med produkter som gör oss passivt tillfredsställda och politiskt apatiska. Ungefär så sa Adorno. Fast bättre. Han sa också att efter Auschwitz är det barbariskt att skriva poesi. Adorno uttryckte sig ofta i drastiska metaforer, högt uppskruvade påståenden, formulerade samtidigt sin egen uppgift som omöjlig. Hur ska man läsa Adorno idag? Vem ska? Vem har tillräckligt på fötterna? Finns det hemliga Adorno-älskare? Katarina Wikars trevar i text och tanke.