Åtalad fick tillgång till offrets hemliga adress

– Det är skillnad på att göra fel och att begå brott. Det är inte heller helt klart att något fel har begåtts, säger vice riksåklagare Björn Eriksson. Eftersom tingsrätten inte begått något brott går riksåklagaren inte vidare. Det är faktiskt mycket möjligt att domstolen i det här fallet följt reglerna till punkt och pricka. Adressuppgifter offentliggjordes Det handlar om en man som åtalades för flera fall av misshandel och hot. En av de som anklagade honom hade efter händelserna fått skyddad adress. Just hoten mot henne dömdes mannen aldrig för men hennes namn- och adressuppgifter fanns med i domen. Nu är det så att om den som har skyddad adress själv uppger den inför rätten. Därmed är uppgiften inte sekretessbelagd. Håller med RÅ Därför är Gudrun Nordborg, jurist på Brottsoffermyndigheten, böjd att hålla med riksåklagaren i hans bedömning även om konskevensen inte känns helt rimlig. – Uppenbarligen tycker ju inte det här brottsoffret att det är rimligt. Har man själv uppgett någonting så kan det rent juridiskt tolkas som att offret gett sitt samtycke. Tyvärr ligger ansvaret på brottsoffret, säger Gudrun Nordborg. I den bästa av världar hade omgivningen sett till att brottsoffret inte röjde sin hemliga adress i onödan, enligt Gudrun Nordborg. – Jag tror att man inte varit behjälplig med att upprätthålla en rimlig säkerhet, säger Gudrun Nordborg.