Bloggar om Buddenbrooks

Under höstterminen läser elever från Samhällsprogrammets kulturinriktning Journalistik & författarskap på Bäckängsgymnasiet i Borås - romanen Buddenbrooks av Thomas Mann, i samarbete med Bokcirkeln i P1. Här finns deras bloggar samlade

Det väntade förfallet hänger som tunga moln på himlen och man känner verkligen av karaktärernas ängslan. [Mimmi Silfverlood]

Alla små rynkor, vårtor, näsor, dubbelhakor som täcker halva ansiktet or what so ever behöver inte alltid finnas med på varenda karaktär. [Felicia Forsström]

... saknaden av Bethsy i boken är stor. Hon dog precis som alla andra kommer att göra i slutet. Du är ensam som läsare och efter var hundrade sida får du vara med om en sorglig begravning. Det är hemskt för de som kan relatera till de händelserna i boken för då är det mycket annat som flyter upp till ytan igen. Anledningen till att döden är så främmande för oss människor är för att man aldrig pratar om den, och när dessa fruktansvärda saker inträffar kan man nästan tro att det är något övernaturligt, trots att det är livets gång. Det kan många gånger vara svårt att acceptera. [Louise Lankell]

Vilket djur är Thomas Mann likt? En hund, kanske? En tax med spetsiga öron. Eller den där räven som Tiburtius liknade. Ja, något sådant. Och en liten släng av ekorre. [Felicia]

Jag har personligen kommit till den delen av historien där man är en del av familjen. Jag sitter där i soffan, låter en cigarill sakta vandra från ena mungipan till den andra. [Emma Andersson]

Buddenbrooks håller på att bli riktigt medryckande. Jag själv blev riktigt förbannad när jag läste detta stycket! I alla fall så avslutades Tony Buddenbrooks andra äktenskap efter ett långt och vasst tal med Thomas. Hon berättade till och med senare vad det var herr Permaneder hade skrikit natten hon åkte. Att det var ordet "subba" fick mig att skratta till lite. Tänk vad ordens betydelse har förändrats sen dess. Om någon hade kallat mig eller någon annan subba idag, hade man knappt brytt sig eftersom fula ord är en del av vår vardag. Ganska otäck tanke enligt mig.
[Mimmi Silfverlood]

Det första intrycket jag får av boken är ett mycket förvirrat intryck. Personer hit och dit. Oklokt av Thomas Mann att börja boken med en fest som är ett enda virrvarr av personer.
[Lisa]

De första 50 sidorna är en snöstorm av ord i huvudet. Det är som att sitta där i sexan igen och försöka slå upp ord i ordboken, fältskär vad betydde det nu igen?
[Hanna]

I Familjen Buddenbrook finns det en viktig sak, och det är firman. [Ida]