Samlat upprop för svensk forskning
En procent av BNP måste gå till forskning. Det är ett av kraven i den nya strategi för framtida svensk forskning som stora delar av forskningssverige gemensamt presenterar för regeringen idag.
Svensk forskning lider brist på pengar! Det har man hört förut, men för första gången står nu stora delar av forskninsgsverige bakom ett gemensamt upprop om hur vi ska hålla oss kvar i den internationella forskningstoppen i framtiden - ett konkret strategiförslag som idag lämnas över till utbildningsminister Thomas Östros.
Konkreta förslag
Bakom uppropet står bland annat Vetenskapsrådet, Kungliga Vetenskapsakademin, innovationsmyndigheten Vinnova, ingenjörsvetenskapsakademin, och samtliga svenska högskolor och universitet. Och kraven som ställs är konkreta:
Svenska universitet ska konkurrensutsättas - de statliga medlen för utbildning och forskning ska inte, som idag, delas ut jämt landet. Universitet och högskolor ska istället ansöka om pengarna, som först och främst ska hamna hos de som kan göra mest av dem.
Totalt sett behövs också mer pengar - totalt sett 7.5 miljard mer har man begärt.
Oenighet kring bakgrunden
Anledningen till uppropet är att många ansett att de senaste årens utökningen av de svenska högskolorna och universiteten - fler forskare och studenter - inte lett till motsvarande ökningar av anslagen. Och att de minskade anlagen per student och forskare nu börjat påverka Sveriges möjligheter att konkurrera internationellt som forskningsnation.
Utbildningsminister Thomas Östros har till ekot sagt att han instämmer i att det behövs en större satsning på forskningen i Sverige, men att han inte håller med om att Sverige tappat mark som forskningsnation.
