Satelliter ska göra markmätningar
LKAB satsar 20 miljoner kronor på ett femårigt forskningsprojekt för att med radarsatellit mäta markdeformationer som orsakats av gruvdriften i Kiruna.
Med radarsatellit kan mätningarna ske oftare och det behövs färre mätpunkter i form av betongblocken.
– En stor fördel är att man behöver inga fasta mätpunkter, säger Jonny Sjöberg, bergmekaniker och specialist på omgivningspåverkan vid LKAB.
Idag mäts markrörelserna med GPS och då används plintar i betong som mätpunkter. I Kiruna finns 236 sådana och i Malmberget 220. Med den nya tekniken behövs färre mätpunkter i form av de stora betongblocken.
– Med radarsatellit behöver man väldigt få. Man behöver några referenspunkter. Så vi täcker ett större område med mindre installationer, säger Jonny Sjöberg.
Radarsatellitmätningarna inleds nu i Kiruna därför att där har mätningarna pågått längre tid och det finns en historik. De två mätmetoderna ska jämföras med varandra.
– Vårt mål är att vi ska få samma noggrannhet och tillförlitlighet som med GPS -mätningarna som vi har idag.
En annan fördel är att mätningarna kan göras oftare. Idag sker GPS -mätningarna varje kvartal.
– Med radarsatellitteknik har man överflygning ungefär varannan månad, så man kan tänka sig att få tio till femton mätningar per år, säger Jonny Sjöberg.
Forskningsprojektet ska pågå i fem år i samarbete med ett kanadensiskt satellitbolag och med Cranfield University i Storbritannien och Luleå tekniska universitet.
De första resultaten av radarsatellitmätningarna förväntas tidigast inom ett par år. Och då kan metoden börja användas också i Malmberget.
– Ett sätt att värdera den här nya mätmetoden med radarsatellitmätningar, om den är bra eller inte, det är att jämföra mot historiska data i form av GPS - mätningar, säger Jonny Sjöberg.
Maritha Mossberg, SR Norrbotten
maritha.mossberg@sr.se
