Partinamn

Beslutet att skriva partiernas namn med versaler togs för en kort tid sedan. Jag klistrar in Språkrådets text i frågan nedan:

"Vi har tidigare haft ett veckans språkråd om att benämningar på politiska partier, även på riksdagspartierna, ska skrivas med stor begynnelsebokstav. Detta råd ges även i den nya utgåvan av Svenska skrivregler (augusti 2008) och sedan flera år tillbaka i Myndigheternas skrivregler. Vi har fått många frågor om denna rekommendation och hur den motiveras. Varför går vi ut med ett råd om att använda stor bokstav när så många överanvänder versaler? Och varför ska man göra avsteg från det man är van vid? Därför ger vi denna vecka en förtydligande rekommendation, med fler exempel.

Bruket med liten bokstav på partibenämningar är ett arv från den tid då de var synonyma med eller uppfattades som allmänna ideologiska beteckningar: arbetarpartiet, socialdemokraterna, kristdemokraterna, liberalerna etc. Men det bör också ses som en journalistisk konvention; journalister och typografer tycker ofta att det är grafiskt osnyggt med versaler. Tills nu har många tidningar skrivit riksdagspartierna med liten bokstav, medan partier utanför riksdagen och politiska partier i andra länder skrivits med stor bokstav.

I dag fungerar partibenämningarna som namn.
Det grundläggande i den nya rekommendationen är att partibenämningarna i dag inte längre är beskrivande ideologiska beteckningar utan fungerar och uppfattas som namn. Och namn skrivs som bekant med stor bokstav. Dessutom är det naturligt att behandla alla partinamn på samma sätt; de nya reglerna är därmed en förenkling. Ser man till språkbruket i stort, inte bara till tidningarna, är det i dag också vanligare med stor bokstav på partier, inklusive de fem riksdagspartierna.

Skriv alltså Centerpartiet, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Junilistan, Sverigedemokraterna etc. Även kortformer av namn behandlas förstås som namn. Man skriver alltså såväl Moderata samlingspartiet och Centerpartiet som Moderaterna och Centern. Även sammansättningar med namn skrivs med stor bokstav, och det gäller självfallet också partinamn: Folkpartiledaren. Stor bokstav gäller även vid sammansättningar som Moderatstyrd, där Moderat- i de flesta fall bör se som en sammansättningsform av Moderaterna.

Svårt med förkortningarna.
Skrivs partinamnen med stor bokstav, måste också förkortningarna för partinamnen skrivas versalt. Allt annat är ett brott mot gängse regler. Eftersom förkortningarna för riksdagspartierna är initialförkortningar som utläses bokstav för bokstav, skrivs de med genomgående stora bokstäver: C, M, S, V, FP, MP. Det typiska för initialförkortningar är att de till skillnad från avbrytningar (som t.ex.) och sammandragningar (som jfr) normalt läses ut som just förkortningar. Obs. också att initialförkortningar kan bildas av begynnelsebokstäverna både i de ingående orden i flerordsuttryck och i sammansättningslederna i ettordsuttryck. Jämför t.ex. med EU ’Europeiska unionen’ (flerordig förkortning) och DO ’Diskrimineringsombudsmannen’ (ettordsförkortning). I FP och MP är det alltså begynnelsebokstäverna i ordlederna man utgår från. I initialförkortningar som utläses bokstav för bokstav skrivs initialerna med stora bokstäver oavsett om orden i det fullständiga uttrycket skrivs så eller inte (Europeiska unionen men EU).

 Versal form gäller förstås oavsett om förkortningarna skrivs fristående, inom parentes eller i sammansättningar: Per Persson (C); Det S-styrda utskottet; Läs FP:s partiprogram. Detsamma gäller förkortningarna för ungdomsförbund och liknande: SSU, CK (Centerkvinnorna). Förkortningar som utläses som ord (inte bokstav för bokstav) skrivs med endast stor begynnelsebokstav: Muf (jfr Nato, Unicef m.fl.). Tidigare skrevs vissa parti- och förbundsförkortningar gement, andra versalt. Även här innebär de nya reglerna alltså en förenkling.

Ideologiska personbeteckningar, avledningar och adjektiv skrivs med liten bokstav: socialdemokraterna i hans släkt; han är moderat; centerpartistisk. Här kan det ibland uppstå fall där gränsen mellan personbeteckning och partinamn känns oklar: "Det är uppenbart att S/socialdemokraterna blivit nervösa", "Viljan att satsa kulturpengar har minskat hos M/moderaterna". Avser man partiet eller personer? Skribenten torde veta vilket han avser, och av sammanhanget borde det även för läsaren framgå vad som avses i de allra flesta fall. Normalt avser man i exempel som dessa närmast partibenämningarna, d.v.s. man skriver med stor bokstav.

Hur gör tidningarna?
TT följer nu de nya rekommendationerna om stor bokstav (praktiskt skedde ändringen 15 januari 2009). Många andra - nyhetsbyråer, dagstidningar och liknande - har fattat beslut om att följa efter. Ett principbeslut om att följa de nya rekommendationerna har också tagits i den s.k. Mediespråksgruppen, med representanter från många stora svenska medieföretag (läs mer om Mediespråksgruppen).

Det här med liten eller stor bokstav är svårt för många. Därför vill Språkrådet få bort krångliga undantag och renodla principen att namn ska skrivas med stor bokstav och det som inte är namn med liten. Med rådet att skriva alla namn på partier med stor bokstav hoppas vi ha gjort reglerna kring stor och liten bokstav lite begripligare och lite enklare att tillämpa".