Skapande skola når inte alla
Regeringens mest populära, kulturpolitiska reform under mandatperioden var Skapande skola. Den riktar sig till grundskoleelever i årskurserna 4-9, och omfattar nu en pott på 112 statliga miljoner kronor ur vilken skolorna kan söka bidrag till kulturprojekt. Men det finns kritiska röster.
– Det är stort och det är roligt, och det är så mycket positiva signaler utifrån, sammanfattar Tua Stenström som är Kulturrådets handläggare för Skapande skola-bidraget.
– Lärarna är väldigt positiva, och säger att det här har varit en stor fördel för eleverna. De har fått pröva på saker de inte gjort förut. De har fått visa sidor av sig som de inte kunnat visa upp i skolan förut. De har fått, ja självförtroende och självkänsla.
Det har också varit en bra blandning av aktiviteter som skolorna har sökt bidraget för, tycker Tua Stenström. Dans, musik, konst, teater och drama är populärast och ofta har skolans huvudmän valt att satsa på flera olika konst- och kulturformer.
– Vi kan inte se att någon konstform är bortglömd. Tvärtom är det ett väldigt brett spektrum: allt ifrån animation och serier till film och dans, som ju är ungdomens egna kulturutryck, säger Tua Stenström.
Många är positiva till Skapande skola-satsningen. Men Miljöpartiets Esabelle Dingizian, som sitter i kulturutskottet, tycker att man ska vara försiktig med hyllningarna. Bland annat för att projektet bygger på frivillighet.
– Det är ju på projektbasis. Om inte skolan söker blir ju barnet utan kulturupplevelsen, säger hon. Det finns ett hinder mellan barnet och pengarna.
Och med facit i hand efter de första omgångarna med Skapande skola kan man konstatera att det ligger något i Esabelle Dingizians kritik.
I 68 av Sveriges 290 kommuner var det ingen skola alls som sökte Skapande skola-bidrag under den första omgången, och under projektets andra år var det fortfarande 35 kommuner som inte deltog. I de kommuner som har deltagit i skapande skola har satsningen inte gjorts på alla skolor. Till exempel är det bara en tredjedel av landets friskolor som varit med i Skapande skola-satsningen.
– Anledningen till att kommuner inte satsar på alla skolor kan vara att man upplever att det inte finns intresse, säger Tua Stenström. Att det inte finns tid eller möjlighet att satsa i just den skolan.
På Kulturrådet är man lite bekymrad över detta, men jobbar på att få med alla på tåget inför nästa ansökningsperiod, som går ut i februari.
– Vi upplever det nog som att man satsat på dem skolor där det finns ett mottagarintresse. Och att man börjar där, för att kunna få till ett bra exempel och visa att så här har vi gjort, det här har det lett till. Det var inte svårt och knepigt. Och det tycker jag är en bra strategi, säger Tua Stenström.
– Det är viktigt att kommunerna förstår att de verkligen har en möjlighet att söka pengar utan att det krävs så särskilt mycket. Det finns stora kommuner som inte har sökt, som till exempel Södertälje. Där är vi lite bekymrade. Och vi tycker att Södertäljebarnen ockspå ska få del av det här, avslutar Tua Stenström.
Cecilia Djurberg
kulturnytt@sr.se
TIDIGARE I KULTURNYTT:
